Första studien om risken för hjärntumörer bland unga mobilanvändare, CEFALO, ger inga lugnande resultat

I augusti 2011 publicerades den första fall-kontrollstudien på barn och ungdomar, CEFALO. Författarnas slutsats var att det inte finns några risker. Den svenska deltagaren i studien skickade ut ett nyhetsmeddelande från Karolinska Institutet, där resultaten angavs vara betryggande. Vi har nu publicerat en kritisk granskning av studien där vi visar på brister avseende metoder, analyser och slutsatser. Vår artikel kan fritt laddas ner via länken http://www.ehjournal.net/content/10/1/106/abstract

Tyvärr har studien kommit att användas som intäkt till att det är fritt fram för barn och ungdomar att använda mobiler medan resultaten i stället tyder på motsatsen, dvs att försiktighetsprincipen bör användas. Något att begrunda för de föräldrar som står i begrepp att ge en mobiltelefon som julklapp till sitt barn!

Incidensen av hjärntumörer ökar även i Danmark

Det danska cancerregistret publicerade nyligen incidenssiffror för 2010 i en nätupplaga. Man såg en markant ökning av hjärntumörer. För män ökade den åldersstandardiserade incidensen med 40 % under perioden 2001-2010 och för kvinnor 29 %, se Tabell 1, sidan 6.

Den genomsnittliga incidensen var under 1986-1990 för män 17 nya fall per 100.000 invånare och 23 under 2006-2010. För kvinnor var motsvarande siffror 16 respektive 25 nya fall, se Tabell 13 och 14, sidan 20. För år 2010 var incidensen 26 nya fall per 100.000 invånare för bägge könen, Tabell 9 och 10, sidan 12.

Jämfört med 2009 ökade incidensen år 2010 med 16 % hos män och 2 % hos kvinnor, Tabell 1, sidan 6. Cancerregistret skriver att ”Orsaken till stigningen hos män är okänd. Under den senaste 10-års perioden ses en jämn stigning, som till viss grad är ett uttryck för ökad diagnosticering som följer generell fokus på uppspårning av cancer med starkt ökad bilddiagnostik [datortomografi, MR].”

Genombrottet för diagnostik av den typen kom dock för 20 år sedan och det är svårt att förstå varför detta skulle påverka siffrorna för just 2010,  i synnerhet för män men i mindre grad för kvinnor. Det kan givetvis vara ett slumpmässigt fynd, men mot detta talar att incidencen har ökat för hela perioden 2001-2010 för bägge könen. Däremot kan siffrorna stämma med att vi nu ser en ökning av antalet personer med hjärntumör på grund av den ökande användningen av trådlösa telefoner (mobiltelefoner och DECT) i samhället. Här har männen varit föregångare med fler användare jämfört med kvinnor. Trots allt har IARC klassat radiofrekvent strålning från mobiltelefoner som ’möjligen’ cancerframkallande för människan (Grupp 2B).

Incidensen av hjärntumörer ökar i Australien

Incidensen av primära hjärntumörer studerades i två områden i Australien med över 7 miljoner invånare, state of South Wales och Australian Capital Territory, under tidsperioden 2000-2008. Undersökningen var heltäckande och samtliga diagnoser var mikroskopiskt verifierade. Studien inkluderade samtliga 13 databaser vid patologiska kliniker och 24 neurokirurgiska enheter. Den är än så länge den enda i världen av sitt slag med heltäckande registrering av hjärntumörer.

Incidensen av hjärntumörer ökade med ungefär 35 % mellan 2000 till 2008, årligen med 3,5 % vilket var statistiskt signifikant. Särskilt stor ökning sågs för den mest elakartade formen av gliom (glioblastoma multiforme). Det är den tumörtyp som vi sett trådlösa telefoner ger störst riskökning för.

Ökad incidens sågs även för meningiom för män. Däremot sågs minskande incidens av acusticusneurinom (Schwannom). Författarna diskuterar kort att ändrad behandling av denna tumörtyp med stereotaktisk kirurgi utan mikroskopisk bedömning kan var en bidragande orsak.

Författarnas slutsats är att fortsatta analyser av tidstrender av hjärntumörer med databaser av hög kvalitet är viktiga för att identifiera riskfaktorer.

Nyhetskrönika i Dagens Nyheter

Åsa Moberg: Snedvriden forskning om cancerrisk

I denna krönika berör Åsa Moberg den danska kohortstudien av personer som vid ett visst tillfälle haft abonnemang för mobiltelefon. Studien har många brister som gör att några egentliga slutsatser inte kan dras. Samma slutsats gjordes av expertpanelen vid IARC (WHO) som i slutet av maj 2011 utvärderade cancerrisker av mobilstrålning.

I expertutlåtandet vid IARC (WHO) ingick den så kallade Interphone-studien som undersökt risken för hjärntumörer. Slutsatsen blev att strålningen är ’möjligen’ cancerframkallande för människa (Grupp 2B).

Det märkliga är att då Interphone-studien publicerades 2010 presenterades den på första sidan i DN och två helsidor inne i tidningen (2010-05-18) under rubriker som ”Ny studie slår hål på mobilmyt” (första sidan) ”Mobilen ökar inte risken för tumör” (sidor 8-9) varvid en forskare vid Karolinska Institutet intervjuades. Härvid gavs en vinklad bild av risken och de resultat som visade på ökad risk undanhölls läsaren. DN’s vetenskapsjournalist skrev ”Strålning och cancer skrämmer – men skyll inte på mobiltelefonen”.

Det är anmärkningsvärt att DN publicerade en så för allmänheten vilseledande information på ett onyanserat sätt utan att närmare sätta sig in i resultaten eller få synpunkter från andra forskare. Resultaten visade att försiktighetsprincipen bör gälla vid användning av mobiler och trådlösa bordstelefoner. DN har inte kvar artikeln på nätet. Kan Åsa Mobergs artikel tyda på att DN nu är öppen även för en mer nyanserad bild av kunskapsläget?

Mobiltelefoner och risken för hjärntumörer

Docent Lars-Gunnar Gunnarsson vid arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro skrev en artikel under rubriken ”Debatt och Brev” i Läkartidningen nr 37, 2011, se tidigare kommentarer.

Debatten har därefter fortsatt och i Läkartidningen nr 46 gav Lars-Gunnar Larsson sin slutreplik under rubriken ”Svaren behandlar inte sakfrågan”.

Detta har bemötts av Lennart Hardell och Fredrik Söderqvist vid onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Ånyo måste man tyvärr konstatera att det är Lars-Gunnar Larsson som har svårt att behandla sakfrågan och som återigen skriver direkta fel om mobiler och risken för hjärntumörer. Debatt är alltid välkommen men den bör föras på ett sakligt sätt med korrekt information till läsaren utan personangrepp då argumenten tryter.

Försiktighetsråd beträffande barns användning av mobiltelefoner

Mobilewise, en engelsk välgörenhetsorganisation, har kommit ut med en skrift som uppmanar till försiktighet då det gäller barns användning av mobiltelefoner.  En rad internationella experter medverkar och den kan laddas ner här:

 http://www.mobilewise.org/wordpress/wp-content/uploads/MobileWise_mobile_phone_health_risks_compressed.pdf

Det kan tilläggas att samma råd bör gälla trådlösa telefoner av typen DECT.

Debatt i Läkartidningen om användning av mobiltelefoner och risken för hjärntumörer

Debatten startade med en artikel av docent Lars-Gunnar Gunnarsson vid arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Den innehöll en rad felaktiga påståenden vilka bemöttes av medicine doktor Fredrik Söderqvist vid onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. I sin replik visade Gunnarsson återigen att han inte är helt påläst inom området och han gjorde återigen felaktiga påståenden.  Debatten avslutades med en kommentar av Lennart Hardell.

Missbildade barn i Haparanda

Norrländska socialdemokraten (NSD) har i en serie artiklar belyst utsläpp från det finska stålverket Outokumpu utanför Torneå. Det skall enligt uppgift röra sig om olika tungmetaller som kvicksilver. Även 6-värt krom har nämnts. 6-värt krom är enligt WHO (IARC) cancerframkallande för människan (Grupp I), och kan ge DNA-skador. Filmen om Erin Brockovich gäller en sann historia i Kalifornien. Den väckte stor uppmärksamhet och gällde utsläpp av 6-värt krom. Detta ledde till olika sjukdomar i befolkningen.

Om det i Haparanda finns ökat antal missbildade barn måste det givetvis utredas. Statistiskt sett föds 1-2 missbildade barn per 100 födda. Om det gäller en förorenad miljö är det rimligt att missbildningar ses under flera år och inte endast under ett år. Det senare kan vara en slumpartad anhopning.

Även andra utsläpp har diskuterats, t.ex. dioxiner. Dessa ansamlas i näringskedjan och kan i sin tur leda till att befolkningen exponeras via maten. Dioxinet TCDD är cancerframkallande för människan, Grupp I enligt IARC.

I en finsk artikel tillbakavisas att utsläppen utanför Torneå skulle leda till ohälsa.

Det enda rimliga är att göra en allsidig utredning, som inte bara gäller missbildningar utan även cancerförekomsten och annan sjuklighet. Detta kan göras med hjälp av de register som finns. Det går att kartlägga miljöbelastningen genom analys av olika prover, t.ex. från mark, vatten, luft och olika födoämnen. Slutligen är det möjligt att göra riktade undersökningar av befolkningen på individnivå.

Telia och fasta telefonledningar

Under 1950-talet och några decennier framåt var folk bosatta i glesbygden försökskaniner i skogsbolagens härjningar med besprutningar med Hormoslyr. Det förbjöds så småningom eftersom det gav både cancer och andra sjukdomar.

Nu är Telia i farten och monterar ned det fasta telefonnätet i glesbygden. Med rask fart är vi på väg in i det mer eller mindre totalt trådlösa samhället med exponering för radiofrekventa elektromagnetiska fält. Just dessa fält har av WHO-organet IARC (International Agency for Research on Cancer) klassats som ’möjligen cancerframkallande’ för människan (Grupp 2B).

Är det då rimligt att vi utsätter befolkningen för exponering för dessa fält – vare sig man vill eller inte och dygnet runt? Svaret är givetvis nej. Det enda rimliga är att Telia fortsätter med underhållet av det fasta nätet, som dessutom fungerar även vid strömavbrott. Alternativet är att bygga ut ett fibernät till alla hushåll, ett beslut som tagits i Australien. Fibernätet är inte känsligt för åsknedslag!

Återigen är det glesbygden som drabbas mest med en befolkning som är mindre högljudd och med obetydlig möjlighet att påverka beslutsfattarna i den stora staden.

Stoppet för besprutningar med Hormoslyr kom både efter påvisade hälsorisker och ett folkligt motstånd som rapporterades i medier. Det är ju för väl att Telias enväld åtminstone något rapporteras i pressen.

Ny studie visar på samband mellan exponering för lågfrekventa elektromagnetiska fält under graviditet och barnastma

Barnastma ökar i frekvens och internationella siffror visar att 13 % av barnen har drabbats av astma före 18 års ålder. Orsaken till detta är dåligt känd.

En färsk studie visar nu på att exponering för lågfrekventa elektromagnetiska fält (EMF) under graviditet ökar risken för astma. I undersökningen från USA mättes EMF under 24 timmar hos 626 gravida kvinnor under första eller andra trimestern. Några ytterligare mätningar gjordes inte efter att barnet fötts.

Förekomsten av astma hos barnen undersöktes via sjukhusjournaler upp till en ålder av 13 år. Av dessa utvecklade 130 stycken (20,8 %) astma varav 80 % diagnostiserades upp till 5 års ålder.

Risken för astma ökade med 15 % för varje ökning av exponeringen EMF med 0,1 mikroTesla, vilket var ett statistiskt säkerställt fynd. Exponering mer än 0,2 mikroTesla ökade risken 3,5 gånger, även detta statistiskt signifikant. Samma exponeringsnivå har visats fördubbla risken för barnleukemi.

Detta är den första studien i sitt slag. Den visar på ökad risk för astma vid relativt låga nivåer av exponering för EMF, dvs lågfrekventa fält från elektrisk utrustning, högspänningsledningar etc. Tänkbara mekanismer är negativ påverkan av immunsystemet eller utvecklingen av lungorna under en känslig period av fosterstadiet. Fler studier krävs givetvis men utan tvekan är resultaten oroande och kräver ökad försiktighet och prevention mot exponering för elektromagnetiska fält. En brist i studien är att exponering för radiofrekventa fält (mobiler, DECT, trådlösa nätverk etc) inte ingick i studien. Resultaten måste tas på allvar! Erfarenhetsmässigt har dock resultat av detta slag en tendens till att negligeras och bortförklaras eftersom mäktiga ekonomiska intressen berörs.