Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2011

Riskerna med mobiltelefoni har diskuterats under många år. Debatten har ofta varit polariserad med i det närmaste förutbestämda åsikter utan närmare reflexion eller vetenskaplig noggrannhet. Vissa gånger är svaret om hälsorisker givet på förhand beroende på vem som blir tillfrågad.

Vetenskapsjournalisten Mona Nilsson tar i sin bok Mobiltelefonins hälsorisker –  Fakta om vår tids största miljö- och hälsoskandal upp riskerna med mobiltelefonin och spelet bakom kulisserna. Hon ger en inträngande beskrivning av hur forskning finansieras, hur resultat tolkas, bindningar till industrin av ’oberoende’ forskare och hur forskare till och med ägnar sig åt att smutskasta andra forskare vars resultat inte stämmer med deras egen uppfattning. Fakta ges med hänvisning till vetenskapliga publikationer. För den som vill tränga sig in i spelet bakom mobiltelefonin är boken både läsvärd och tänkvärd. Boken gavs ut 2010 men är fortfarande i högsta grad aktuell.

Katarina Bjärvalls bok Var är du? Människan och mobilen som publiceras nu i mars 2011, ger en bra inblick i mobiltelefonins historia och beskriver användningen ur ett sociologiskt perspektiv. Boken tar upp de många sätten som mobilen kan användas på numera; som dator, kamera, som musikanläggning, för internetuppkoppling, för textmeddelanden och faktiskt till en mindre del som telefon. Även hälsorisker diskuteras. Boken är mycket intressant och läsvärd med även filosofiska djupdykningar. Tidsperspektivet är hisnande – bara för något 10-tal år sedan förlitade vi oss på den trådbundna telefonen och minneslappar. Nu vill inte minst barn och ungdomar vara nåbara dygnet runt via mobilen.

Read Full Post »

Nyligen publicerades en studie från Åbo som visar att mellan åren 1998 till 2006 minskade för 19-åriga män totala antalet spermier från 227 miljoner för födda 1979-81 till 202 miljoner födda 1982-83 och allra lägst, 165 miljoner för födda 1987. Särskilt bekymmersamt var fyndet för de senast födda eftersom 15 % hade mindre än 15 miljoner spermier/ml vilket bedömdes medföra stora problem att kunna få barn på naturlig väg. För 28 % med färre än 40 miljoner spermier/ml bedömdes det ta längre tid än normalt till graviditet. En amerikansk studie anger att för normal graviditet krävs minst 48 miljoner spermier/ml. WHO har satt som gräns för normal fertilitet 15 miljoner spermier/ml vilket i den finska studien bedöms vara för lågt satt.

I Finland ses nu en kraftig uppgång av incidensen av testikelcancer (se Cancer in Finland 2006 and 2007, Table 5). Det sker parallellt med att fertiliteten sjunker enligt den aktuella studien. För män i Finland som är födda omkring 1980 är risken för testikelcancer 8 till 10 gånger högre än för män födda omkring 1950. Detta tyder på att miljön är orsaken till den kraftiga riskökningen, det finns inga andra tänkbara orsaker som kan förklara den stora riskökningen.

Även i Sverige ses en kraftig ökning av antalet unga män som drabbas av testikelcancer, se figur 15a ur det svenska cancerregistret. Figuren visar att den åldersjusterade incidensen har ökat särskilt markant de senaste årtiondena.

Endast miljöfaktorer kan förklara så snabba ändringar i mäns fertilitet och risken för testikelcancer. Till skillnad från majoriteten av andra cancerformer drabbar testikelcancer unga män, för andra cancertyper ökar risken med tilltagande ålder. Den teori som lanserats är exponering under graviditeten för miljögifter, framför allt hormonaktiva, ökar risken för testikelcancer men även för genitala missbildningar och leder till minskad fertilitet hos sonen.

För ett antal år sedan testade vi denna hypotes genom att modern till söner med testikelcancer fick lämna blodprov för analys av miljögifter. Även sönerna fick lämna blodprov. Via befolkningsregistret rekryterade vi som kontroller unga män utan testikelcancer som fick lämna blodprov liksom deras mödrar. Grupperna var jämförbara beträffande ålder. Vi fann inga statistiskt säkerställda skillnader mellan söner med testikelcancer och kontroller utan cancer. Däremot var halterna förhöjda av miljögifter som PCB, hexaklorbensen och klordaner hos mödrar till söner med testikelcancer jämfört med mödrar till söner utan testikelcancer. Studien publicerades 2003 i Environmental Health Perspectives.

Sammantaget tyder dessa studier på att manlig fertilitet och risken för testikelcancer huvudsakligen beror på miljöfaktorer. Det gäller att identifiera dem för att kunna sätta in preventiva åtgärder. Minskande manlig fertilitet och ökad incidens av testikelcancer tyder på att vi inte har kontroll över situationen. Inte minst gäller det att skydda fostret från skadlig påverkan av miljögifter via modern. Fyndet i den finska studien bekräftar det man diskuterat länge och är i sig inget nytt.

Man kan fråga sig om det nya resultatet är ett ytterligare inlägg i debatten som snabbt glöms bort av myndigheter som är satta till att övervaka miljö och hälsa. Leder det till några åtgärder? Leder det till prioritering av detta forskningsområde? Leder det till möjlighet att få forskningsresurser för ytterligare studier? Tillåt mig tvivla! Om börsen går upp 0.3 % eller faller med 1 % är det stora nyheter. Men om miljön ger oss cancer eller andra sjukdomar är det av mindre intresse. Det behövs medel till ett oberoende forskningsinstitut med oberoende forskningsmedel.

Read Full Post »

I en registerstudie från England studerades hur många personer som insjuknade i hjärntumör i under åren 1998-2007. Tyvärr kunde man inte skilja på olika typer av hjärntumörer men i artikeln anges de flesta vara elakartade gliom.

För tumörer i tinningloben sågs en statistiskt signifikant uppgång av antalet för både män och kvinnor. I framloben i hjärnan (frontalloben) var ökningen signifikant för män. Även för kvinnor sågs en ökning, som dock inte var signifikant på 95 % nivån (p=0.07). Intressant är att uppgången ses i de delar av hjärnan där en studie, se denna blogg, visar ökad glukosmetabolism vid exponering för mikrovågor från mobiltelefon. Andra undersökningar har visat att den största delen av mikrovågorna absorberas i tinningloben (50 %), därnäst framloben (19 %) på samma sida som mobilen används.

Det har länge framförts att om sambandet mellan hjärntumörer och mobiler är korrekt borde det ses i cancerstatistiken. Eftersom riskökningen för gliom ses först efter 10 års användning i studierna och den stora ökningen av användningen skedde i slutet av 1990-talet är det för tidigt att se detta i cancerstatistiken. Resultatet i den engelska studien kan dock vara ett första tecken på en ökning av antalet hjärntumörer, i synnerhet eftersom uppgången ses i de områden av hjärnan som får den största exponeringen för mikrovågor från mobiler och trådlösa bordstelefoner (DECT).

Read Full Post »

Nyligen publicerades en studie i Journal of the American Medical Association (JAMA) som visade att mobiltelefonstrålning kan höja hjärnans glukosmetabolism. Det är den första gången detta har visats och den metod som användes var PET-kameraundersökning (PET-CT). Spårsubstansen för PET-CT är FDG som består av 18Fluor kopplat till deoxyglukos. Den tas upp i cellerna som glukos (socker) varigenom omsättningen av glukos kan mätas i olika organ. PET-CT har stor klinisk användning främst för att spåra cancertumörer men även för att utvärdera behandling. Metoden bygger på att tumören har högre metabolism (sockeromsättning) än omgivande vävnad.

Användningen av mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner har ökat betydligt de senaste åren, i synnerhet sedan 2004 (se Post och telestyrelsen 2010). Hjärnan är det organ som förutom huden utsätts för högst närfältsexponering (se Cardis et al 2008) och utgör en självklar utgångspunkt för studier av neurofysiologiska effekter. En bra metod att mäta nervaktiviteten i hjärnan är att mäta glukosmetabolismen, vilket med fördel görs med PET-kameraundersökning.

I den amerikanska studien fick de 47 undersökningspersonerna genomgå PET-kameraundersökning efter att vid ett av två tillfällen exponerats för mikrovågor under ett 50 minuter långt mobiltelefonsamtal. Vid det andra försöket gavs ingen exponering. Resultatet visade att glukosmetabolismen ökade signifikant i de regioner av hjärnan som var mest exponerade, dvs tinningregionen och basala delar av frontalloben på samma sida om mobiltelefonen använts.

Den kliniska relevansen av fynden är oklar, men med hänsyn till den låga exponering som gavs får resultaten ändå lov att ses som anmärkningsvärda enligt en ledare i tidningen. Maxeffekten i den amerikanska studien var 0.9 Watt/kg, men eftersom mobiltelefonen opererade i mottagningsläge måste uteffekten ha varit betydligt lägre. Trots detta påvisades en effekt med dos-responssamband mellan det elektriska fältets styrka och uppmätt glukosmetabolism.

Gränsvärdet för mobilstrålning är satt till 2 Watt/kg baserat på uppvärmning av vävnad, varvid en säkerhetsfaktor om 50 använts. Resultatet i studien visar att hjärnan aktiveras (ökad nervaktivitet) vid exponering för mikrovågor under gällande gränsvärde och vidare att det rör sig om en icke-termisk effekt (beror ej på upphettning). Dessa effekter har än så länge inte tagits hänsyn till vid bestämningen av gränsvärdet för exponering.

Det går inte att dra några slutsatser om hälsoeffekter av studien. Vad den visar är att metabolismen i hjärnan (neuronaktiviteten) ökar vid exponering under gällande gränsvärde. Om det i sin tur medför ökad frisättning av hormoner och transmittorsubstanser i hjärnan är okänt. Bildning av fria syreradikaler (ROS) är en annan möjlighet som diskuterats. ROS kan i sin tur leda till DNA-skador med ökad risk för hjärntumör, se denna blogg. Ökningen av glukosmetabolismen är visserligen låg, bara 7%, men är statistiskt säkerställd och ett ytterligare tecken på möjlig skadlig inverkan av mikrovågor. En viktig fråga återstår att få svar på: Ger långvarig användning av trådlös telefon (mobil eller DECT) ett kroniskt påslag av glukosmetabolismen inom den del av hjärnan som exponeras för mikrovågor?

 

Källa: Journal of the American Medical Association, 305, p.811.

Read Full Post »

I USA tillsatte President George W. Bush år 2006 en cancerpanel (President’s Cancer Panel) med avsikt att möta den ökande förekomsten av cancer. Syftet var särskilt att granska riskfaktorer i miljön och att få fram strängare reglering av exponeringen av befolkningen för cancerframkallande ämnen och därigenom förbättrad prevention mot cancer.

Redan President Richard Nixon utnämnde krig mot cancer (“War on Cancer”) som en nationell angelägenhet i “National Cancer Act” som han signerade den 23 december, 1971 i Vita Huset. Han var då omgiven av ett stort medialt uppbåd. Detta ”krig” har i princip misslyckats, fler och fler personer insjuknar i cancer i USA, men även i andra länder som Sverige. Se t ex http://www.preventcancer.com/press/conference/feb4_92.htm.

Det är mot den bakgrunden man får se tillsättandet av cancerpanelen. Denna grupp har träffats totalt 4 gånger, men dessa möten har än så länge inte lett till nämnvärda resultat då det gäller kampen mot att drabbas av cancer. I en artikel i den ansedda medicinska tidningen New England Journal of Medicine konstateras att cirka 80,000 kemikalier finns på marknaden och att majoriteten inte har testats om de är cancerframkallande eller ej. Mäktiga ekonomiska intressen står emot forskningsresultat och regleringar som kan innebära kostnader och lägre vinster för industrin, se t.ex. historiken om Hormoslyr nedan.

Även den aktuella debatten om risken för hjärntumörer av användning av trådlösa telefoner (mobiler och DECT) är ett exempel på inflytandet av starka ekonomiska särintressen. Det är till och med svårt att få genomslag för försiktighetsprincipen för att med enkla medel minska exponering för mikrovågor från dessa telefoner.

Read Full Post »

Vatikanstaten har en kraftig radio- och TV-sändare i norra delen av Rom, som sänder med 100 kHz till 300 kHz. Inom 10 km från stationen bor cirka 50 000 invånare. I en del studier från andra länder har ökad risk för leukemi setts för boende i närheten av radio- och TV-sändare. Oro bland befolkningen i området runt Vatikan-radion ledde till en undersökning om risken för leukemi som publicerades 2002.

I undersökningen av de boende i området runt Vatikanens sändare påvisades fördubblad risk för leukemi bland vuxna som bodde inom 6 km från stationen. Risken var högre för de som bodde närmare än 6 km från sändaren och minskade ju längre bort man var bosatt. Likadana resultat sågs för barn. Krav på skadestånd har ställts från de drabbade. Italiens högsta domstol har nu fastställt ett domstolsbeslut från 2009 där Vatikanstaten dömts till skadestånd till de drabbade personerna bosatta i området. Läs mer om detta här.

Det pågår en vetenskaplig diskussion om radio- och TV-sändare ökar risken för leukemi, och alla accepterar inte att så är fallet. T.ex. hävdar den svenska strålskyddsmyndigheten (SSM) att ingen ökad risk finns. Utslaget från Italiens högsta domstol motsäger alltså denna slutsats.

 

 

 

 

 

Read Full Post »