National Toxicology Program (NTP) Radiofrequency radiation carcinogenesis in rats (NTP TR 595) and mice (NTP TR 596)

Denna djurstudie om cancerrisker av radiofrekvent strålning finns tillgänglig på internet här (NTP TR 595; råttor) och här (NTP TR 596; möss). Det har funnits möjlighet att skicka in kommentarer, vilket vi gjort. Det görs även en offentlig presentation och diskussion under tiden 26-28 mars, 2018.

Resultaten visar klart ökad risk för hjärntumör (gliom) och nervtumör (Schwannom) i hjärtat hos försöksdjur, se mer detaljer i vår rapport. Schwannom är samma typ av tumör som kan finnas i hörselnerven (vestibular Schwannoma, även kallad acusticusneurinom).

Dessa resultat stödjer alltså epidemiologiska studier som visar klart ökad risk för gliom och acusticusneurinom för personer som använder trådlösa telefoner.

Radiofrekvent strålning bör nu klassas som komplett cancerframkallande för människa, Grupp 1 enligt IARCs definition:

’This category is used when there is sufficient evidence of carcinogenicity in humans. Exceptionally, an agent may be placed in this category when evidence of carcinogenicity in humans is less than sufficient but there is sufficient evidence of carcinogenicity in experimental animals and strong evidence in exposed humans that the agent acts through a relevant mechanism of carcinogenicity.’ (http://monographs.iarc.fr/ENG/Preamble/currentb6evalrationale0706.php)

Annons

Read Full Post »

Bok: Corporate Ties That Bind

Corporate Ties that Bind publicerades 2017. Den diskuterar hur vetenskapliga fakta och beslut om främst cancerrisker påverkas av ekonomiska intressen. Ett flertal forskare med intressekonflikter medverkar i denna process som även kallas ‘greenwashing’. Boken har nyligen recenserats i Finland i Hufvudstadsbladet (gratis registrering krävs för att läsa artikeln).

Read Full Post »

Utvärdering av sambandet mellan trådlösa telefoner och gliom

I en ny artikel publicerad i en vetenskaplig tidning har vi utvärderat sambandet mellan användning av trådlösa telefoner (mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner; DECT) och gliom, d.v.s. en av de vanligaste typerna av hjärntumörer. Vi använde oss av de synpunkter på ett orsakssamband som publicerades 1965 av Sir Austin Bradford Hill i England. Han utarbetade 9 ”kriterier” som användes i kontroversen rökning och lungcancer. Samma metod kan även användas för att utvärdera sambandet mellan andra miljögifter och cancer.

Kravet är inte att alla kriterier behöver uppfyllas, eftersom kunskapsläget för tillfället kan vara bristfälligt inom ett visst område, som Bradford Hill påpekade. Dock gäller vissa förhållanden, t.ex. att exponeringen bör föregå sjukdomen, det bör finnas ett dos-effektsamband, d.v.s. att högre exponering ger en högre risk, och att det bör finnas stöd i experimentella studier.

Vår utvärdering grundas på studier på människa och laboratoriestudier på djur och i cellkulturer. Vår slutsats är att de synpunkter som Bradford Hill publicerat om ett orsakssamband är uppfyllda och att gliom orsakas av den radiofrekventa (RF) strålningen från trådlösa telefoner:

The nine Bradford Hill viewpoints on association or causation regarding RF radiation and glioma risk seem to be fulfilled in this review. Based on that we conclude that glioma is caused by RF radiation. Revision of current guidelines for exposure to RF radiation is needed.

Sambandet utvärderades av International Agency for Research on Cancer (IARC) vid WHO i maj 2011. Slutsatsen blev att RF strålning är möjligen cancerframkallande för människan (Grupp 2B enligt deras definition). Det vetenskapliga stödet för ett samband har därefter ökat betydligt och RF strålning bör nu anses vara en cancerrisk för människan (Grupp 1). Ny utvärdering av IARC är nödvändig.

I vår nya artikel beskriver vi även vetenskapliga kontroverser inom området med starkt inflytande från industrin, som givetvis inte vill påvisa några risker. En nyckelspelare är International Commission on Non-Ionizing Radiation (ICNIRP), en privat organisation i Tyskland som utser sina egna medlemmar och som inte öppet deklarerar sina bidragsgivare. ICNIRP är industrivänlig och har dessutom ett stort inflytande inom WHO. ICNIRP anger mycket hög riktlinje (guideline) för RF strålning vilket i praktiken ger grönt kort för olika typer av apparater/prylar som avger RF strålning. Detta möjliggörs genom att ICNIRP grundar sitt ’gränsvärde’ på enbart uppvärmning och bortser från alla resultat som inte beror på uppvärmning av vävnad, så kallad ‘non-thermal’ effekt. Det innebär att ICNIRP bortser från en mycket stor del av den vetenskapliga litteraturen inom området.

Vid WHO pågår arbetet med ett nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa. Tyvärr är nästan samtliga personer som har det huvudsakliga ansvaret (core group) för monografin medlemmar av ICNIRP, se tabell nedan. Detta är en intressekonflikt som tyvärr inte har åtgärdats av WHO. Det har kommit krav på att dessa personer bör bytas ut, vilket är rimligt.

 

Medlemmar inom WHO för nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa och deras medlemskap i ICNIRP och andra grupper

Name	WHO	ICNIRP	UK/AGNIR	SSM	SCENIHR
Simon Mann	X	X	X
Maria Feychting	X	X	X	X*
Gunnhild Oftedal	X	X
Eric van Rongen	X	X		X
Maria Rosaria Scarfi	X	X*		X	X
Denis Zmirou	X

*former

WHO: World Health Organization; ICNIRP: International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection; AGNIR: Advisory Group on Non-Ionising Radiation; SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten (Swedish Radiation Safety Authority); SCENIHR: Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks

 

Etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet i Stockholm bedömde redan 2008 att medlemskap i ICNIRP kan utgöra en intressekonflikt och bör anges då en medlem av ICNIRP uttalar sig om hälsorisker av den radiofrekventa strålningen t ex från trådlösa telefoner, basstationer och annan trådlös kommunikation (Karolinska Institute Diary Number 3753-2008-609). Detta beslut tycks ignoreras helt.

Den femte generationen, 5G, av RF strålning står för dörren. Den så kallade utvecklingen går med expressfart utan att vi har debatt i media, bland beslutsfattare eller allmänhet om konsekvenser för människa och miljö. Teknikfixering och telekomindustrins vinstintresse är pådrivande utan att negativa effekter diskuteras.

 

Read Full Post »

Nya resultat i den internationella Interphone-studien bekräftar ökad risk för hjärntumör – gliom – för personer som använder mobiltelefon

Interphone omfattade 13 länder och gjordes åren 2000 till 2004. Resultaten för hela studien publicerades först 6 år senare år 2010. I en ny artikel 12 år senare har tumörläget undersökts i förhållande till dosfördelningen i hjärnan av den radiofrekventa (RF) strålningen från en mobiltelefon (Grell et al 2016). Tumörläget analyserades för 792 patienter med gliom i förhållande till avståndet till det öra som mestadels användes vid mobilsamtal.

Den högsta risken påvisades för gliom med kortast avstånd (0-55 mm) vilket gav α = 2.37, 95 % konfidensintervall (KI) = 1.56-4.56.

Tabell 3 i artikeln visar att tumörstorlek, antal år som mobiltelefonen använts och sammanlagd användningstid (totalt antal timmar och samtal) var variabler där de med störst storlek och högst exponering hade högst risk i gruppen med kortast avstånd till ytterörat.

α och 95 % KI i gruppen med kortast avstånd mellan ytterörat och tumörcentrum (0-55 mm)

Tumörstorlek                        α                    95 % KI

≤18 cm³                              1.96               1.51 – 3.66

>18 cm³                              4.09               1.90 – 12.0

Antal år som mobilen använts

<6 år                                   2.02               1.31 – 4.28

≥6 år                                   3.27               1.92 – 11.3

Totalt antal timmar

<200 timmar                       1.57                1.29 – 3.36

≥200 timmar                       4.06                2.03 – 11.6

Totalt antal samtal

<4,000                                1.55                1.25 – 3.42

≥4,000                                3.56                2.05 – 9.88

Författarna sammanfattar att ‘Taken together, our results suggest that ever using a mobile phone regularly is associated with glioma localization in the sense that more gliomas occurred closer to the ear on the side of the head where the mobile phone was reported to have been used the most. However, this trend was not related to amount of mobile phone use, making it less likely that the association observed is caused by a relationship between mobile phone use and cancer risk.’

Första meningen är korrekt men är vilseledande. Vad undersökningen visar är att risken är störst för gliom i området med högst RF-strålning från mobiltelefonen.

Den andra meningen är inte korrekt. Risken var högst i gruppen med flest antal år som mobilen använts, flest antal timmar och samtal. Även om skillnaden inte är statistisk signifikant är det ett mönster som stämmer med ökad risk för gliom vid användning av mobiltelefon. Intressant är att risken även är högst för de tumörer med störst storlek, vilket är biologiskt rimligt.

En liknande tendens att nedtona risken finns i abstract: ‘The association was independent of the cumulative call time and cumulative number of calls.’

Korrekt slutsats av studien är att användning av mobiltelefon ökar risken för gliom. Författarlistan är omfångsrik och onekligen finns i gruppen riskförnekare, vilket troligen bidragit till att resultaten tonats ner i artikeln.

 

Fotnot: α visar ändringen av risken för gliom i det anatomiska området (0-55 mm) i förhållande till baslinjen (≥115.01 mm).

Read Full Post »

Pentaklorfenol ökar risken för cancer, Grupp 1 enligt IARC

I oktober 2016 utvärderade 18 experter cancerrisken för pentaklorfenol (PCP) vid cancerorganet IARC. Deras slutsats blev att PCP är cancerframkallande för människan, Grupp 1. PCP är ett persistent organiskt miljögift enligt Stockholmskonventionen. Klorfenoler, mest PCP, har används för impregnering av virke, t.ex. tryckimpregnering, men även för andra ändamål som att förhindra växt av bakterier och alger i pappersmassa.  PCP finns fortfarande kvar i exempelvis virke, kontaminerad mark kring sågverk som inte sanerats, och kan utgöra en fara för hälsan. I epidemiologiska fall-kontrollstudier fann vi att exponering för klorfenoler och fenoxisyror ökar risken för mjukdelssarkom (1979) och malignt lymfom, både Hodgkins sjukdom och non-Hodgkins lymfom (1981). Dessa studier var de första i världen som visade klart ökad risk för cancer för dessa kemikalier, även diskuterat i senare artiklar, t.ex. 1982.

Våra resultat om cancerrisk för klorfenoler (PCP) och fenoxisyror som användes mot ogräs och lövsly ifrågasattes snart av industrin och deras exporter. Flera av dessa med egen agenda som inte redovisades, endast deras universitetstillhörighet. I Sverige finns personer med stora anslag från Cancerfonden som arbetat för industrin och ifrågasatt cancerrisker i stället för att arbeta för cancerprevention, se

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02841860701753697

och

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17086516

Lärdomen är att det tog 37 år från den första studien som visade ökad risk för cancer till att PCP klassades som cancerframkallande för människa, år som förlorats för cancerprevention. Tyvärr är den långa tiden inte ovanlig när ekonomiska intressen står på spel. Andra exempel är tobak, asbest och nu även radiofrekvent strålning från t.ex. mobiltelefoner.

Read Full Post »

Roundup ”troligen” cancerframkallande enligt IARC

I mars 2015 utvärderade 17 experter från 11 länder vid WHO’s cancerorgan IARC cancerrisker av bekämpningsmedel däribland glyfosat. Det är ett storsäljande ogräsmedel under bland annat namnet Roundup, som används i jordbruket men även privat i villaträdgårdar etc. Det finns att köpa även i sprayflaskor för besprutning av grusgångar, garageuppfarter osv. Glyfosat kan återfinnas t.ex. i blod, bröstmjölk och urin främst hos jordbruksarbetare. Även förgiftning av vatten har påvisats i vissa områden.

Utvärderingen grundades både på studier av människa och djur. Glyfosat leder till skador på DNA och kromosomer. Ökad risk har visats bland besprutare för lymfom (non-Hodgkin lymfom), leukemier och även en del andra cancerformer. Ökad cancerrisk har även visats i djurstudier. Våra studier har visat ökad risk för non-Hodgkin lymfom, vilka ingick i beslutsunderlaget.

Experterna vid IARC bedömde glyfosat som ”troligen” cancerframkallande för människa (probably carcinogenic to humans Group 2A).

Monsanto är ett av de företag som tillverkar glyfosat. Naturligtvis har beslutet vid IARC lett till kraftig motreaktion från industrin. Det är märkligt att det i Sverige saknas debatt om preparatet som finns fritt tillgängligt för allmänheten. Självklart borde glyfosat dras in från marknaden och om något endast få användas av personer med licens för besprutning, något som gjorts i vissa länder.

Viss debatt finns internationellt, se t.ex.

http://www.theguardian.com/cities/2015/apr/21/glyphosate-probably-carcinogenic-pesticide-why-cities-use-it

Eller

http://www.independent.co.uk/news/science/glyphosate-scientists-urge-caution-over-experts-claims-pesticide-is-probably-carcinogenic-10397787.html

Non-Hodgkin lymfom orsakas av kemikalier som påverkar immunsystemet och ger andra skador. Exempel på sådana kemikalier är PCB, dioxiner och bekämpningsmedel. Sedan 1970 har det skett en kraftig ökning av antalet personer som insjuknar enligt cancerregistret. Denna trend får ses som ett uttryck för den ökning av cancerframkallande ämnen, t.ex. miljögifter, som vi utsätts för.

Read Full Post »

Cancerfonden, en kontroversiell professor och Exponent

I en uppföljande artikel i NewsVoice med titeln Hans-Olov Adami – Svensk mästare i att avfärda cancerrisker: ”Tjänar inte samhället att cancerklassa dioxin” diskuterar vetenskapsjournalisten Mona Nilsson en kontroversiell professor vid KI och Harvard med stora forskningsbidrag från Cancerfonden för att minska risken för cancer. Resultatet tycks ha blivit det motsatta. Här tycks stora bidrag från industrin för att tvätta bort cancerrisker (greenwashing) ha spelat in. Vilka etiska, moraliska och vetenskapliga principer råder (eller snarast saknas) vid Cancerfonden? Detta synes vara misshushållning av pengar insamlade från allmänheten. Artikeln är läsvärd och ingressen lyder:

”NewsVoice berättade i tidigare artikel om Cancerfondens fortsatta miljonstöd till den kontroversielle professorn Hans-Olov Adami, trots att det var känt sedan 2001 att Adami parallellt fick betalt av kemiindustrin och konsultbolaget Exponent för att avfärda cancerrisker med cancerklassade kemikalier. Hans Olov Adami fick under perioden 2002 -2014 22 miljoner kronor av Cancerfonden. Under de senaste åren har han avfärdat cancerrisker med Agent Orange, bekämpningsmedel, syntetiska kemikalier och formaldehyd.”

Read Full Post »

Svensk cancerforskare med stora anslag från Cancerfonden har under lång tid bortförklarat cancerrisken på uppdrag av industrin

En av Cancerfondens viktigaste uppgifter är att minska risken för cancer så att färre drabbas. Utvecklingen är den motsatta även om hänsyn tas till åldersstrukturen i befolkningen. År 2013 diagnosticerades över 61 000 nya cancerfall – sannolikt har fler drabbats eftersom det numera finns stora brister i rapporteringen till cancerregistret. Siffran kan jämföras med exempelvis 1970 med drygt 28 000 nya cancerfall. Ökningen är anmärkningsvärd även om hänsyn tas till att vi blir fler och äldre. Cancer är numera en folksjukdom!

Att identifiera cancerrisker och verka för åtgärder genom information och lagstiftning för att minska sådan exponering i befolkningen borde vara en av huvuduppgifterna för Cancerfonden. Exempel på risker där Cancerfonden varit passiv är bekämpningsmedel, dioxiner, PCB och nu senast mobiltelefoner och hjärntumörer. Informationen har under många år ensidigt gällt personliga riskfaktorer som kost, motion, övervikt och rökning.

Det har under lång tid varit känt att en svensk cancerforskare med personlig forskartjänst från Cancerfonden syftande till att identifiera och minska cancerrisker, och även med stora forskningsanslag, arbetat för industrin med avsikt att bortförklara cancerrisker. Trots att Cancerfonden känt till detta har förhållandet uppenbarligen inte haft betydelse för fortsatta stora penningmängder från Cancerfonden till denne forskare.

NewsVoice publicerade den 3 juni 2015 en artikel om denna skandal som svärtar ner Cancerfonden. Trots allt gör majoriteten av de forskare som Cancerfonden stöttar bra forskning, inte minst för att förstå de biologiska mekanismerna för cancer och att få fram bättre behandlingar. En persons övertramp får givetvis inte skymma Cancerfondens övriga uppgifter. Onekligen är dock prevention det bästa vapnet mot cancer varför Cancerfondens bidrag till forskare som bortförklarar cancerrisker är svårbegriplig.

 Ingressen till artikeln lyder:

”Cancerfonden har under 2 decennier betalat sammanlagt över 30 miljoner till den kontroversiella professorn Hans-Olov Adami. Adami kritiserades redan för över tio år sedan för sitt nära samarbete med kemikalieindustrin. Trots det har Cancerfonden fortsatt att betala ut över 20 miljoner till Professor Adami. Under samma tid har Adami avfärdat cancerrisker med alltifrån Agent Orange, dioxin, formaldehyd, bekämpningsmedel och mobilstrålning. Antalet människor som får cancer i Sverige har ökat med 30% under samma period.”

Read Full Post »

Antalet patienter med hjärntumör ökar I Sverige

I maj 2011 utvärderas cancerrisken av radiofrekventa fält från t.ex. mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner. Cancerorganet IARC vid WHO bedömde exponeringen som ”möjligen” cancerframkallande, Grupp 2B. Detta har dock inte lett till ändrade riktlinjer för allmänhetens exponering. I stället har data i det svenska cancerregistret använts för att nedtona risken eftersom ingen ökning har setts av antalet hjärntumörer. I denna studie visar vi att dessa data inte är tillförlitliga. I det svenska patientregistret ses en ökning av antalet patienter med hjärntumör från 2007. I dödsorsaksregistret ses ökning från 2008. Ett stort antal av dessa rapporteras aldrig in till cancerregistret, som alltså ger en falsk bild av verkligheten. Det svenska cancerregistret är inte tillförlitligt och ska inte användas för att bortförklara den ökade risken för hjärntumörer för de personer som använder trådlösa telefoner.

Read Full Post »

Endast ‘otur’ om man drabbas av cancer – ovetenskaplig artikel tillbakavisas av Collegium Ramazzini

För några veckor sedan tog en rad media runt om i världen upp en artikel som hävdade att 65 % av all cancer beror på ’otur’. Påståendet publicerades av en rad journalister utan kritisk granskning. Studien är inte vetenskapligt korrekt utan bygger på en rad antaganden. Endast en liten del av all cancer undersöktes – 34 % – och endast i USA. Artikeln ignorerade kliniska och epidemiologiska studier som visar olika cancerrisker. De framsteg som gjorts med cancerprevention ignorerades. Kritiken från Collegium Ramazzini kan läsas här.

Summary
The Collegium Ramazzini strongly rejects the claim by Tomasetti and Vogelstein that 65% of cancers are due to ”bad luck” and result from randomly acquired mutations of the genome (Tomasetti and Vogelstein 2015b). This claim is based on a skewed and highly selective reading of the literature. It examines only a fraction of cancers – 34% – in a single country – the United States (Wild et al. 2015). It ignores enormous differences in cancer incidence and mortality across countries (Wild et al. 2015) (Potter and Prentice 2015). It dismisses abundant clinical and epidemiological research that has discovered scores of environmental and occupational carcinogens to which millions of persons are exposed (Wild et al. 2015). It ignores the very great successes in cancer prevention that have been achieved by controlling exposures to known carcinogens (Ashford et al. 2015; Gotay et al. 2015; Potter and Prentice 2015; Song and Giovannucci 2015; Wild et al. 2015). 

The spurious claim of Tomasetti and Vogelstein poses grave danger to public health. It has the potential to undermine governmental programs for cancer prevention and also to discourage individuals from making wise decisions to change lifestyle, diet, and other factors that can reduce exposures to carcinogens. 

In rejecting the unsubstantiated claim by Tomasetti and Vogelstein, the Collegium Ramazzini is proud to join the International Agency for Research on Cancer (Wild et al. 2015) and distinguished scientists from around the world (Ashford et al. 2015; Gotay et al. 2015; Potter and Prentice 2015; Song and Giovannucci 2015). We fully endorse the IARC critique of the Tomasetti-Vogelstein report (Wild et al. 2015).

Finally, the Collegium Ramazzini notes that Tomasetti and Vogelstein failed to disclose potentially important financial conflicts of interest (Tomasetti and Vogelstein 2015b).

Read Full Post »