Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Cancerprevention’ Category

I oktober 2016 utvärderade 18 experter cancerrisken för pentaklorfenol (PCP) vid cancerorganet IARC. Deras slutsats blev att PCP är cancerframkallande för människan, Grupp 1. PCP är ett persistent organiskt miljögift enligt Stockholmskonventionen. Klorfenoler, mest PCP, har används för impregnering av virke, t.ex. tryckimpregnering, men även för andra ändamål som att förhindra växt av bakterier och alger i pappersmassa.  PCP finns fortfarande kvar i exempelvis virke, kontaminerad mark kring sågverk som inte sanerats, och kan utgöra en fara för hälsan. I epidemiologiska fall-kontrollstudier fann vi att exponering för klorfenoler och fenoxisyror ökar risken för mjukdelssarkom (1979) och malignt lymfom, både Hodgkins sjukdom och non-Hodgkins lymfom (1981). Dessa studier var de första i världen som visade klart ökad risk för cancer för dessa kemikalier, även diskuterat i senare artiklar, t.ex. 1982.

Våra resultat om cancerrisk för klorfenoler (PCP) och fenoxisyror som användes mot ogräs och lövsly ifrågasattes snart av industrin och deras exporter. Flera av dessa med egen agenda som inte redovisades, endast deras universitetstillhörighet. I Sverige finns personer med stora anslag från Cancerfonden som arbetat för industrin och ifrågasatt cancerrisker i stället för att arbeta för cancerprevention, se

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02841860701753697

och

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17086516

Lärdomen är att det tog 37 år från den första studien som visade ökad risk för cancer till att PCP klassades som cancerframkallande för människa, år som förlorats för cancerprevention. Tyvärr är den långa tiden inte ovanlig när ekonomiska intressen står på spel. Andra exempel är tobak, asbest och nu även radiofrekvent strålning från t.ex. mobiltelefoner.

Annonser

Read Full Post »

I en uppföljande artikel i NewsVoice med titeln Hans-Olov Adami – Svensk mästare i att avfärda cancerrisker: ”Tjänar inte samhället att cancerklassa dioxin” diskuterar vetenskapsjournalisten Mona Nilsson en kontroversiell professor vid KI och Harvard med stora forskningsbidrag från Cancerfonden för att minska risken för cancer. Resultatet tycks ha blivit det motsatta. Här tycks stora bidrag från industrin för att tvätta bort cancerrisker (greenwashing) ha spelat in. Vilka etiska, moraliska och vetenskapliga principer råder (eller snarast saknas) vid Cancerfonden? Detta synes vara misshushållning av pengar insamlade från allmänheten. Artikeln är läsvärd och ingressen lyder:

”NewsVoice berättade i tidigare artikel om Cancerfondens fortsatta miljonstöd till den kontroversielle professorn Hans-Olov Adami, trots att det var känt sedan 2001 att Adami parallellt fick betalt av kemiindustrin och konsultbolaget Exponent för att avfärda cancerrisker med cancerklassade kemikalier. Hans Olov Adami fick under perioden 2002 -2014 22 miljoner kronor av Cancerfonden. Under de senaste åren har han avfärdat cancerrisker med Agent Orange, bekämpningsmedel, syntetiska kemikalier och formaldehyd.”

Read Full Post »

En av Cancerfondens viktigaste uppgifter är att minska risken för cancer så att färre drabbas. Utvecklingen är den motsatta även om hänsyn tas till åldersstrukturen i befolkningen. År 2013 diagnosticerades över 61 000 nya cancerfall – sannolikt har fler drabbats eftersom det numera finns stora brister i rapporteringen till cancerregistret. Siffran kan jämföras med exempelvis 1970 med drygt 28 000 nya cancerfall. Ökningen är anmärkningsvärd även om hänsyn tas till att vi blir fler och äldre. Cancer är numera en folksjukdom!

Att identifiera cancerrisker och verka för åtgärder genom information och lagstiftning för att minska sådan exponering i befolkningen borde vara en av huvuduppgifterna för Cancerfonden. Exempel på risker där Cancerfonden varit passiv är bekämpningsmedel, dioxiner, PCB och nu senast mobiltelefoner och hjärntumörer. Informationen har under många år ensidigt gällt personliga riskfaktorer som kost, motion, övervikt och rökning.

Det har under lång tid varit känt att en svensk cancerforskare med personlig forskartjänst från Cancerfonden syftande till att identifiera och minska cancerrisker, och även med stora forskningsanslag, arbetat för industrin med avsikt att bortförklara cancerrisker. Trots att Cancerfonden känt till detta har förhållandet uppenbarligen inte haft betydelse för fortsatta stora penningmängder från Cancerfonden till denne forskare.

NewsVoice publicerade den 3 juni 2015 en artikel om denna skandal som svärtar ner Cancerfonden. Trots allt gör majoriteten av de forskare som Cancerfonden stöttar bra forskning, inte minst för att förstå de biologiska mekanismerna för cancer och att få fram bättre behandlingar. En persons övertramp får givetvis inte skymma Cancerfondens övriga uppgifter. Onekligen är dock prevention det bästa vapnet mot cancer varför Cancerfondens bidrag till forskare som bortförklarar cancerrisker är svårbegriplig.

 Ingressen till artikeln lyder:

”Cancerfonden har under 2 decennier betalat sammanlagt över 30 miljoner till den kontroversiella professorn Hans-Olov Adami. Adami kritiserades redan för över tio år sedan för sitt nära samarbete med kemikalieindustrin. Trots det har Cancerfonden fortsatt att betala ut över 20 miljoner till Professor Adami. Under samma tid har Adami avfärdat cancerrisker med alltifrån Agent Orange, dioxin, formaldehyd, bekämpningsmedel och mobilstrålning. Antalet människor som får cancer i Sverige har ökat med 30% under samma period.”

Read Full Post »

I maj 2011 utvärderas cancerrisken av radiofrekventa fält från t.ex. mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner. Cancerorganet IARC vid WHO bedömde exponeringen som ”möjligen” cancerframkallande, Grupp 2B. Detta har dock inte lett till ändrade riktlinjer för allmänhetens exponering. I stället har data i det svenska cancerregistret använts för att nedtona risken eftersom ingen ökning har setts av antalet hjärntumörer. I denna studie visar vi att dessa data inte är tillförlitliga. I det svenska patientregistret ses en ökning av antalet patienter med hjärntumör från 2007. I dödsorsaksregistret ses ökning från 2008. Ett stort antal av dessa rapporteras aldrig in till cancerregistret, som alltså ger en falsk bild av verkligheten. Det svenska cancerregistret är inte tillförlitligt och ska inte användas för att bortförklara den ökade risken för hjärntumörer för de personer som använder trådlösa telefoner.

Read Full Post »

För några veckor sedan tog en rad media runt om i världen upp en artikel som hävdade att 65 % av all cancer beror på ’otur’. Påståendet publicerades av en rad journalister utan kritisk granskning. Studien är inte vetenskapligt korrekt utan bygger på en rad antaganden. Endast en liten del av all cancer undersöktes – 34 % – och endast i USA. Artikeln ignorerade kliniska och epidemiologiska studier som visar olika cancerrisker. De framsteg som gjorts med cancerprevention ignorerades. Kritiken från Collegium Ramazzini kan läsas här.

Summary
The Collegium Ramazzini strongly rejects the claim by Tomasetti and Vogelstein that 65% of cancers are due to ”bad luck” and result from randomly acquired mutations of the genome (Tomasetti and Vogelstein 2015b). This claim is based on a skewed and highly selective reading of the literature. It examines only a fraction of cancers – 34% – in a single country – the United States (Wild et al. 2015). It ignores enormous differences in cancer incidence and mortality across countries (Wild et al. 2015) (Potter and Prentice 2015). It dismisses abundant clinical and epidemiological research that has discovered scores of environmental and occupational carcinogens to which millions of persons are exposed (Wild et al. 2015). It ignores the very great successes in cancer prevention that have been achieved by controlling exposures to known carcinogens (Ashford et al. 2015; Gotay et al. 2015; Potter and Prentice 2015; Song and Giovannucci 2015; Wild et al. 2015). 

The spurious claim of Tomasetti and Vogelstein poses grave danger to public health. It has the potential to undermine governmental programs for cancer prevention and also to discourage individuals from making wise decisions to change lifestyle, diet, and other factors that can reduce exposures to carcinogens. 

In rejecting the unsubstantiated claim by Tomasetti and Vogelstein, the Collegium Ramazzini is proud to join the International Agency for Research on Cancer (Wild et al. 2015) and distinguished scientists from around the world (Ashford et al. 2015; Gotay et al. 2015; Potter and Prentice 2015; Song and Giovannucci 2015). We fully endorse the IARC critique of the Tomasetti-Vogelstein report (Wild et al. 2015).

Finally, the Collegium Ramazzini notes that Tomasetti and Vogelstein failed to disclose potentially important financial conflicts of interest (Tomasetti and Vogelstein 2015b).

Read Full Post »