Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Finland’ Category

Kompletterande data från det finska cancerregistret visar statistiskt säkerställd uppgång av antalet personer, både män och kvinnor, som insjuknar i gliom (elakartad hjärntumör). Tidsperioden är nu utsträckt till 1980-2011, dvs. drygt 30 år. Mobiltelefoner har använts sedan början av 1980-talet i Finland liksom i Sverige. Givetvis kan förbättrad diagnostik med datortomografi och magnetkamera bidra till att fler personer med hjärntumör diagnostiseras. Å andra sidan har flertalet gliom en dålig prognos vilket gör att de flesta identifierades även innan den moderna diagnostiken fanns. Den finska statistiken kan överensstämma med att fler personer drabbas av gliom till följd av användningen av trådlösa telefoner (mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner; DECT).

Finska cancerregistret: Årlig incidensförändring, gliom, 1980-2011. Baserat på åldersstandardiserade (Finnish population 2011) data avrundat till heltal.

(Klicka på bilderna för större version)

Incidens_gliom_Finland_tabell_1980

Incidens_gliom_Finland_1980

Read Full Post »

Det har nu kommit statistik över antalet personer som drabbas av gliom i Finland fram till 2011. Det är en form av elakartad hjärntumör, d.v.s. en cancerform. För att få fram den årliga förändringen standardiseras antalet som insjuknar till åldersfördelningen i befolkningen eftersom risken för cancer är olika i olika åldersgrupper.

För perioden 1990-2011 ökade incidensen med 0,6 % per år vilket är ett statistiskt säkerställt resultat (p=0,02). Konfidensintervallet (KI) anger hur säkert resultatet är med 95 % sannolikhet. Om den nedre gränsen är större än 0 är ökningen statistiskt signifikant. Separat analys av bägge könen visar att resultatet gränsar till att vara statistiskt säkerställt (p=0,06 för både män och kvinnor). Totalt insjuknar fler män än kvinnor.

Det har hävdats att cancerstatistiken inte visar att fler personer drabbas av gliom varför det är osannolikt att mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner kan öka risken. Detta är alltså ett felaktigt påstående. De som yttrar sig i denna fråga bör basera sina uttalanden på fakta. Se för övrigt cancerstatistiken från Danmark som visar på ökning av patienter med gliom.

Finska cancerregistret: Årlig incidensförändring, gliom, 1990-2011. Baserat på åldersstandardiserade (Finnish population 2011) data avrundat till heltal.

(Klicka på bilderna för större version)

Incidens_gliom_Finland_tabell

Incidens_gliom_Finland

Read Full Post »

Nyligen publicerades en studie från Åbo som visar att mellan åren 1998 till 2006 minskade för 19-åriga män totala antalet spermier från 227 miljoner för födda 1979-81 till 202 miljoner födda 1982-83 och allra lägst, 165 miljoner för födda 1987. Särskilt bekymmersamt var fyndet för de senast födda eftersom 15 % hade mindre än 15 miljoner spermier/ml vilket bedömdes medföra stora problem att kunna få barn på naturlig väg. För 28 % med färre än 40 miljoner spermier/ml bedömdes det ta längre tid än normalt till graviditet. En amerikansk studie anger att för normal graviditet krävs minst 48 miljoner spermier/ml. WHO har satt som gräns för normal fertilitet 15 miljoner spermier/ml vilket i den finska studien bedöms vara för lågt satt.

I Finland ses nu en kraftig uppgång av incidensen av testikelcancer (se Cancer in Finland 2006 and 2007, Table 5). Det sker parallellt med att fertiliteten sjunker enligt den aktuella studien. För män i Finland som är födda omkring 1980 är risken för testikelcancer 8 till 10 gånger högre än för män födda omkring 1950. Detta tyder på att miljön är orsaken till den kraftiga riskökningen, det finns inga andra tänkbara orsaker som kan förklara den stora riskökningen.

Även i Sverige ses en kraftig ökning av antalet unga män som drabbas av testikelcancer, se figur 15a ur det svenska cancerregistret. Figuren visar att den åldersjusterade incidensen har ökat särskilt markant de senaste årtiondena.

Endast miljöfaktorer kan förklara så snabba ändringar i mäns fertilitet och risken för testikelcancer. Till skillnad från majoriteten av andra cancerformer drabbar testikelcancer unga män, för andra cancertyper ökar risken med tilltagande ålder. Den teori som lanserats är exponering under graviditeten för miljögifter, framför allt hormonaktiva, ökar risken för testikelcancer men även för genitala missbildningar och leder till minskad fertilitet hos sonen.

För ett antal år sedan testade vi denna hypotes genom att modern till söner med testikelcancer fick lämna blodprov för analys av miljögifter. Även sönerna fick lämna blodprov. Via befolkningsregistret rekryterade vi som kontroller unga män utan testikelcancer som fick lämna blodprov liksom deras mödrar. Grupperna var jämförbara beträffande ålder. Vi fann inga statistiskt säkerställda skillnader mellan söner med testikelcancer och kontroller utan cancer. Däremot var halterna förhöjda av miljögifter som PCB, hexaklorbensen och klordaner hos mödrar till söner med testikelcancer jämfört med mödrar till söner utan testikelcancer. Studien publicerades 2003 i Environmental Health Perspectives.

Sammantaget tyder dessa studier på att manlig fertilitet och risken för testikelcancer huvudsakligen beror på miljöfaktorer. Det gäller att identifiera dem för att kunna sätta in preventiva åtgärder. Minskande manlig fertilitet och ökad incidens av testikelcancer tyder på att vi inte har kontroll över situationen. Inte minst gäller det att skydda fostret från skadlig påverkan av miljögifter via modern. Fyndet i den finska studien bekräftar det man diskuterat länge och är i sig inget nytt.

Man kan fråga sig om det nya resultatet är ett ytterligare inlägg i debatten som snabbt glöms bort av myndigheter som är satta till att övervaka miljö och hälsa. Leder det till några åtgärder? Leder det till prioritering av detta forskningsområde? Leder det till möjlighet att få forskningsresurser för ytterligare studier? Tillåt mig tvivla! Om börsen går upp 0.3 % eller faller med 1 % är det stora nyheter. Men om miljön ger oss cancer eller andra sjukdomar är det av mindre intresse. Det behövs medel till ett oberoende forskningsinstitut med oberoende forskningsmedel.

Read Full Post »