Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Interphone’ Category

Den internationella Interphone-studien har nu publicerat två ytterligare artiklar. Dessa ingick i bedömningen av trådlös telefoni och risken för hjärntumör vid den utvärdering som nyligen gjordes vid IARC (WHO) och som resulterade i Grupp 2B (limited evidence).

Den ena publikationen är en metodartikel som beskriver hur man beräknat energin från radiofrekvent strålning och hur den fördelas i hjärnan. Särskilt framhålls vikten av att hänsyn tas till var tumören är lokaliserad i hjärnan i förhållande till användningen av mobiltelefonen. Samma gäller för övrigt även trådlösa bordstelefoner (DECT).

Den andra artikeln beskriver risken för hjärntumörer i förhållande till dosen av radiofrekvent strålning. För gliom (elakartad hjärntumör) är risken närmare 3 gånger ökad efter 10 års användning av mobiltelefon, vilket är ett statistiskt signifikant resultat (oddskvot 2,80, 95 % konfidensintervall 1,13 – 6,94). Den kumulativa specifika energin av mobilstrålning inom tumörområdet har beräknats. Risken ökar signifikant med ökande dos efter 7 års användning av mobiltelefonen, dvs ett signifikant dos-effektsamband.

Dessa resultat bekräftar våra tidigare fynd. Riskökningen för gliom är av samma storleksordning som vi redan visat i våra publikationer (se Int J Oncol 2009 samt Int J Oncol 2011).

Read Full Post »

WHO organet International Agency for Research on Cancer (IARC) höll ett möte 24 maj till 31 maj 2011 med deltagande av 30 internationella forskare för att bedöma cancerrisker av radiofrekvent strålning. Det gällde både den passiva strålningen från t ex basstationer och radio/TV sändare och strålning från mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner (DECT).

Deltagarna var indelade i 4 grupper enligt nedan:

Grupp 1, bedömning av exponering: 4 experter, 1 inbjuden specialist, 4 från sekretariatet vid IARC.

Grupp 2, epidemiologi: 10 experter, 8 från sekretariatet vid IARC.

Grupp 3, djurstudier: 4 experter, 1 från sekretariatet vid IARC.

Grupp 4, mekanismer och andra relevanta data: 12 experter, 3 från sekretariatet vid IARC.

Dessutom deltog 3 observatörer från mobilindustrin, samt några från en del intresseorganisationer.

Arbetet pågick under 8 dygn, i regel från tidig morgon till sent på kvällen. Samtliga grupper sammanträde och skrev dokument för respektive ämnesområde. Efter att gruppen enats om skrivningen gicks texten igenom med samtliga 30 experter i plenarsessioner. Även observatörerna liksom IARC sekretariatet deltog. Samtliga hade yttranderätt men endast de 30 experterna hade beslutanderätt vilket innebar majoritetsbeslut om inte fullständig enighet kunde uppnås.

Samtliga texter gicks igenom rad för rad. Vid behov blev det återremiss till respektive grupp för omskrivning och därefter nytt beslut i plenarsession.

I epidemiologigruppen, där jag deltog, ägnades mycket tid åt den s.k. Interphone-studien samt våra resultat (Hardell-gruppen) som var de tyngst vägande. Hardell-gruppens studier ansågs vara bättre i studiedesign och genomförande jämfört med Interphone-studien. Från den senare gruppen fanns för bedömning två nya studier som är accepterade för publicering. Som det rapporterats på annat håll (se Microwave News) stärker dessa fynd sambandet mellan mobiltelefoner och två typer av hjärntumörer, en elakartad form (gliom) och godartad tumör på hörselnerven (acusticusneurinom).

Inom epidemiologigruppen (Grupp 4) fanns stor majoritet för ’Limited evidence’ för att trådlösa telefoner ökar risken för gliom och acusticusneurinom. Enligt de kriterier som används innebär det att ’ett samband är troligt, men slump, bias eller confounding’ kan inte helt uteslutas, dvs. att fynden kan bero på felkällor (..a causal interpretation is considered by the Working Group to be credible, but chance, bias or confounding could not be ruled out with reasonable confidence).

Även för djurstudier bedömdes inom den arbetsgruppen ’Limited evidence’ finnas för att radiofrekvent strålning ökar risken för cancer.

Mötet hade tidspress eftersom IARC hade annonserat pressmöte till den 31 maj kl 18.00 varför beslut måste tas innan. Slutversionen av all text måste innan dess vara godkänd av samtliga experter. Det fanns fyra grupper att välja emellan enligt de kriterier som är uppställda vid IARC:

Group 1: The agent is carcinogenic to humans (cancerframkallande)
Group 2A: The agent if probably carcinogenic to humans (sannolikt cancerframkallande)
Group 2B: The agent if possibly carcinogenic to humans (möjligen cancerframkallande)
Group 3: The agent is not classifiable as to its carcinogenicity to humans (kan inte bedömas)
Group 4: The agent is probably not carcinogenic to humans (sannolikt inte cancerframkallande)

Enligt den definition som finns medför ‘Limited evidence’ för att radiofrekvent strålning ökar risken för cancer i de epidemiologiska studierna att den totala bedömningen blir Group 2B.

Vid den slutliga omröstningen röstade en överväldigande majoritet av de 27 närvarande experterna för Grupp 2B. Det var således i det närmaste total enighet för bedömningen att trådlösa telefoner är ’möjligen cancerframkallande’ för gliom och acusticusneurinom. För andra cancertyper kunde bedömning inte göras på grund av för få studier (inadequate evidence). Det samma gäller även annan form av radiofrekvent strålning, t ex från basstationer.

Intressant är att DECT-telefoner bedömdes tillhöra samma riskgrupp som mobiltelefoner. Endast Hardell-gruppen har studerat cancerrisker av användning av DECT-telefoner, och dessa resultat var tungt vägande för den bedömningen.

Hela pressmeddelandet från IARC kan återfinnas här. Resultatet innebär ett paradigmskifte i synen på hälsofaror av radiofrekvent strålning. Den allmänna bedömningen var att mer forskning måste göras om t ex långtidseffekter på hälsan och att denna typ av forskning minst av allt är avslutad.

Read Full Post »

Ett flertal studier har numera visat att långtidsanvändning av mobiltelefon ökar risken för hjärntumörer. Det gäller elakartad tumör (gliom) och godartad tumör på hörselnerven (acusticusneurinom). Hardellgruppens svenska studier var de första som visade på ett klart samband vilket för gliom numera även visats i den så kallade Interphone-studien, se nedan januari 11, 2011 och januari 31, 2011. Den ökade risken gäller även för användning av trådlös bordstelefon (DECT). Sådan användning har på ett systematiskt sätt studerats endast av Hardellgruppen. I Interphone-studien betraktas personerna som använt DECT som ‘oexponerade’ för mikrovågor, vilket givetvis är en brist i studien och försvagar ett samband.

Trots att inklusionen av patienter och kontroller i Interphone-studien avslutades 2004, dvs för mer än 6 år sedan, har resultaten för acusticusneurinom ännu inte redovisats. Det har tolkats som svårighet inom studiegruppen att tolka resultaten, något som i högsta grad är fallet för den publicerade delen; se kommentar av Rodolfo Saracci.

Något som diskuterats mycket är om barn och ungdomar är känsligare för mikrovågor från trådlösa telefoner jämfört med vuxna. Det finns undersökningar som tyder på att hjärnan utvecklas till 20-25 års ålder. I vår publikation från 2009 fann vi att risken för både gliom och acusticusneurinom var störst för personer som börjat använda mobiltelefon eller DECT före 20 års ålder, se Table I och Table III i artikeln som kan laddas hem här.

 

 

Read Full Post »

I den medicinska tidsskriften Occupational Environmental Medicine publicerades den 24 januari 2011 en kommentar om den internationella Interphone-studien av Professor Elisabeth Cardis och Professor Siegal Sadetzki. Cardis var projektansvarig för studien som gällde om mobiltelefoner ökar risken för hjärntumörer. Resultaten har tolkats olika; att det finns ingen ökad risk eller att långtidsanvändning ökar risken för gliom, elakartad hjärntumör. Cardis och Sadetzki skriver nu att ”[I]ndications of an increased risk in high- and long-term users [of cell phones] from Interphone and other studies are of concern.” De manar till försiktighet vid användning och att vidta åtgärder som minskar strålningen till hjärnan; handsfree, högtalarfunktion, att hålla mobilen på avstånd och att använda textmeddelanden. Detta gäller i högsta grad ungdomar.

Read Full Post »

WHO-studie bekräftar svensk forskning:

Mobilanvändning ökar risken för hjärntumör

Dagens normalanvändare av mobiltelefoner utsätter sig för en ökad risk att drabbas av elakartad hjärntumör (gliom). När WHO-studien Interphone publicerade detta resultat i maj var tolkningen försiktig och man förordade ”mer forskning” för att bekräfta resultaten. Man bortsåg då från de resultat som gruppen vid Örebro Universitetssjukhus redovisat tidigare och som kritiserats för att ha visat högre risker än övriga studier.

I senaste numret av International Journal of Epidemiology visar forskare vid Örebro universitetssjukhus att då samma avgränsningar görs i deras studie som i WHO-studien, erhålls snarlika resultat.

WHO-studien Interphone omfattade enbart personer som fått en hjärntumör diagnosticerad när de var i åldern 30-59 år och man tog inte hänsyn till dem som använde vanliga trådlösa bordstelefoner (DECT). Dessutom begränsades den mest exponerade gruppen till dem som använt mobiltelefon i endast 1640 timmar eller mer. Det motsvarar en halv timme om dagen utslaget på tio år.

Örebrostudierna innefattade däremot patienter i åldern 20-80 år med hjärntumör. Användning av DECT-telefon kartlades lika noggrant som användning av mobiltelefon. Analysen för den högst exponerade gruppen gällde personer som använt mobilen i ett högre totalt antal timmar än Interphone; 2000 timmar eller mer.

När Örebroforskarna i den nya analysen begränsade analysen till det som WHO-studien gjort, dvs. inkluderade endast patienter och jämförelsepersoner i åldern 30-59 år, inte tog hänsyn till DECT-telefonanvändare, samt sänkte ribban för den högst exponerade gruppen till 1640 timmar, föll riskökningen för gliom från 131 % (oddskvot 2,31) till 75 % (oddskvot 1,75) för den mest exponerade gruppen. Interphones motsvarande resultat var 40 % förhöjd risk (oddskvot 1,40). Snarlika resultat ses även för tumörer i den mest strålningsexponerade delen av hjärnan (tinningloben), men nu är det Interphonestudien som ger den högre riskökningen, 87 % (oddskvot 1,87) mot Örebrogruppens 46 % (oddskvot 1,46).

Förutom att liknande resultat erhålls då samma förutsättningar ges i båda studierna, bekräftar analysen den kritik som framförts om WHO-studien. Risken har undervärderats på grund av att man uteslutit patienter i åldrarna 20-29 år samt 60 år eller äldre, inte tagit hänsyn till DECT-telefonanvändare och inte analyserat risken för de verkligt tunga användarna.

Sammanfattningsvis gäller för båda studierna att en statistiskt säkerställd fördubblad risk för gliom ses på samma sida av hjärnan som mobilen använts totalt 1640 timmar eller mer (Örebrogruppen oddskvot 2,18, Interphone oddskvot 1,96). Likadana resultat fås alltså i bägge studierna om samma kriterier används vid analys, dvs. typ av telefon (endast mobil), användningstid, åldersgrupp och tumörens läge i hjärnan i förhållande till exponering för mikrovågor från mobilen.

För mer information kontakta:

Lennart Hardell, Överläkare, Onkologiska kliniken, Örebro Universitetssjukhus

Tel 019-602 10 00, E-mail: lennart.hardell[at]orebroll.se

Kjell Hansson Mild, Docent, Institutionen för Strålningsvetenskap, Umeå universitet.

Tel 090 7858487, E-mail: kjell.hansson.mild[at]radfys.umu.se

Referenser:

The Interphone Study Group. Brain tumour risk in relation to mobile telephone use: results of the Interphone international case-control study. Int J Epidemiol 2010;39: 675–694.

Hardell L, Carlberg M, Hansson Mild K. Re-analysis of risk for glioma in relation to mobile telephone use: comparison with the results of the Interphone international case-control study. Int J Epidemiol 2010; doi:10.1093/ije/dyq246

Read Full Post »

« Newer Posts