Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Lymfom’ Category

Glyfosat (Roundup) är ett ogräsbekämpningsmedel tillverkat av Monsanto. Glyfosat används bland annat vi odling av genetiskt modifierade grödor och är en stor produkt för Monsanto. På grund av cancerrisk, bland annat ökad risk för lymfom, pågår diskussion i EU om att inte ge fortsatt tillstånd för användning av glyfosat.

I USA pågår rättegång mot Monsanto varvid bolaget har tvingats lämna ut hemliga dokument. I ett av dokumenten ges information om samarbete med en svensk cancerforskare, Hans-Olov Adami, för att bortförklara cancerrisken av glyfosat bland annat i våra studier. Det framgår i detta dokument som frisläpptes 28 oktober 2017, d.v.s. för kort tid sedan, se särskilt händelser 1999.

Beträffande våra studier skriver Monsanto i stycket ”Hardell study rebuttal”:

  • “We are creating a scientific outreach network of prominent epidemiologists in Europe and the U.S., including Dimitrios Trichopoulos (Harvard/Greece) and Hans-Olov Adami (Harvard/Sweden), who will assist us in defending glyphosate. we are planning meetings with them and with four prominent epidemiologists in each of the following areas; UK (this meeting is set for August 17th), Scandinavia (targeting sept.), Italy/Greece (targeting August), Netherlands/France/Germany (targeting Sept.) and the US (targeting October). The purpose of these meetings is to raise awareness of the limitations of Hardell’s research and gain support for glyphosate in the epidemiologic community worldwide.”
  • ”Hans-Olav and Dimitrios were good friends of John Acquavella. We worked with them a lot when John was here.”

John Acquavella var epidemiolog vid Monsanto och försvarade användningen av glyfosat. Adamis medverkan är anmärkningsvärd inte minst med hänsyn till de stora anslag han fått från Cancerfonden och hans särskilda tjänst betald av Cancerfonden för att bekämpa cancer. Detta tidigare hemliga dokument visar att motsatsen tycks ha gällt. I boken ’Corporate Ties that Bind’ avhandlas bland annat Adamis industrikopplingar med tillhörande attacker på forskare som visat på cancerrisker av kemikalier. Boken publicerades i år. Läs t.ex. kapitel nr 9 ’Greenwashing: The Swedish Experience’ av Bo Walhjalt.

Det finns en hel del ytterligare Monsantodokument som avslöjats men inte ännu publicerats på nätet. Möjligen är det som nu redovisats toppen av ett isberg med hemliga kontakter mellan Monsanto och forskare som påstått sig vara oberoende och finansierats med allmänna medel. Det kan kanske jämföras med avslöjanden inom tobaksindustrin, dokument som blev offentliga i samband med rättegångar i USA.

Slutligen måste jag konstatera att jag inte har kännedom om att Monsanto försökt kontakta mig – den uppgiften är inte korrekt. Jag har ett professionellt och neutralt förhållningssätt gentemot Monsanto – att påstå något annat är inte korrekt. Jag har inte heller tagit kontakt med journalister om våra studieresultat. Att påstå något annat visar att trovärdigheten är låg om Monsantos förmåga till saklighet och korrekta uppgifter.

Read Full Post »

I mars 2015 utvärderade 17 experter från 11 länder vid WHO’s cancerorgan IARC cancerrisker av bekämpningsmedel däribland glyfosat. Det är ett storsäljande ogräsmedel under bland annat namnet Roundup, som används i jordbruket men även privat i villaträdgårdar etc. Det finns att köpa även i sprayflaskor för besprutning av grusgångar, garageuppfarter osv. Glyfosat kan återfinnas t.ex. i blod, bröstmjölk och urin främst hos jordbruksarbetare. Även förgiftning av vatten har påvisats i vissa områden.

Utvärderingen grundades både på studier av människa och djur. Glyfosat leder till skador på DNA och kromosomer. Ökad risk har visats bland besprutare för lymfom (non-Hodgkin lymfom), leukemier och även en del andra cancerformer. Ökad cancerrisk har även visats i djurstudier. Våra studier har visat ökad risk för non-Hodgkin lymfom, vilka ingick i beslutsunderlaget.

Experterna vid IARC bedömde glyfosat som ”troligen” cancerframkallande för människa (probably carcinogenic to humans Group 2A).

Monsanto är ett av de företag som tillverkar glyfosat. Naturligtvis har beslutet vid IARC lett till kraftig motreaktion från industrin. Det är märkligt att det i Sverige saknas debatt om preparatet som finns fritt tillgängligt för allmänheten. Självklart borde glyfosat dras in från marknaden och om något endast få användas av personer med licens för besprutning, något som gjorts i vissa länder.

Viss debatt finns internationellt, se t.ex.

http://www.theguardian.com/cities/2015/apr/21/glyphosate-probably-carcinogenic-pesticide-why-cities-use-it

Eller

http://www.independent.co.uk/news/science/glyphosate-scientists-urge-caution-over-experts-claims-pesticide-is-probably-carcinogenic-10397787.html

Non-Hodgkin lymfom orsakas av kemikalier som påverkar immunsystemet och ger andra skador. Exempel på sådana kemikalier är PCB, dioxiner och bekämpningsmedel. Sedan 1970 har det skett en kraftig ökning av antalet personer som insjuknar enligt cancerregistret. Denna trend får ses som ett uttryck för den ökning av cancerframkallande ämnen, t.ex. miljögifter, som vi utsätts för.

ICD-7 - 200

Read Full Post »

I februari 2013 möttes 26 experter vid WHO organet IARC (International Agency for Research on Cancer) i Lyon, Frankrike för att utvärdera cancerrisker av PCB.

Av PCB finns 209 olika typer med en till 10 kloratomer i en bifenylring. Tekniska PCB-produkter består av blandningar av olika PCB varianter. Dessa har sedan 1929 använts i t ex kondensatorer och transformatorer på grund av värmebeständighet men även i byggnadsmaterial som flytspackel och tätningsmaterial.

PCB är långlivade miljögifter som byggs in i det ekologiska systemet. Användningen förbjöds i Sverige år 1973 annat än i slutna system samt helt år 1978. Trots förbudet finns PCB kvar i ekosystemet och kan påvisas t ex i bröstmjölk. Maten är den viktigaste fortsatta exponeringskällan för människan. Det enda land som sägs ha kvar produktion av PCB är Nordkorea.

Vår forskargrupp har gjort en rad studier där halter av miljögifter som PCB undersökts hos patienter med cancer och friska personer kontrollpersoner i befolkningen. Vi har funnit klart ökad risk för exempelvis non-Hodgkin lymfom särskilt i samspel med Epstein-Barr virus. Resultaten är intressanta inte minst med tanke på att en av verkningsmekanismerna för PCB är nedsättning av immunförsvaret vilket i sig ökar risken för non-Hodgkin lymfom.

Enligt utvärderingen vid IARC är PCB cancerframkallande för människan, Grupp 1. Särskilt gäller det malignt melanom, non-Hodgkin lymfom och bröstcancer. Utvärderingen har publicerats i Lancet Oncology och kommer att ges ut som volym 107 i serien av IARC Monografier. Även polybromerade bifenyler (PBB) utvärderades med resultatet Grupp 2A (troligen cancerframkallande för människan).

Read Full Post »

Nyligen avslöjades en skandal i Tyskland där en tillverkare sålt djurfoder förorenat med dioxiner.  Detta ledde till att över 5000 gårdar fick stängas tillfälligt på grund av för höga halter av dioxiner i exempelvis ägg och kött.  Dioxin är inget nytt. Redan på 1970-talet debatterades i Sverigen intensivt besprutning av lövsly med Hormoslyr. I Hormoslyr fanns föroreningar, inte minst dioxiner.  Nedan följer en redogörelse om detta.

Hormoslyr

Hormoslyr, DDT, PCB, asbest – namnen är många på ämnen som använts i syfte att förbättra tillvaron för oss alla, men som visat sig vara farliga för människor och djur. Samtliga är nu förbjudna men många har i sitt arbete utsatts för farliga halter av dessa produkter. Andra har blivit passivt exponerade i sin dagliga miljö utan att själva arbetat med dessa ämnen. Tusentals männsikor över hela världen har fått sätta livet till främst i olika cancersjukdomar och fortfarande skördas nya offer trots att ämnena har varit förbjudna sedan 10-tals år.

Vad var Hormoslyr? Det var handelsnamnet på två fenoxisyror, 2,4,5-T och 2,4-D, som blandades till en lösning som användes för besprutning av lövsly och ogräs. De tillverkades första gången 1941 och började användas kommersiellt i USA 1944. Tanken var att de allierade skulle använda dem i kriget mot Tyskland, men freden kom emellan 1945. De kom dock att användas under Koreakriget 1950-53 av USA, något som knappast alls har uppmärksammats.

Hormoslyr började användas i liten skala i det svenska skogsbruket 1947 men ökade markant från 1950-talet och framåt. Arbetsgivarna hävdade att Hormoslyr kunde användas utan hälsorisker och att skyddskläder inte behövdes. En del skogsarbetare var dock oroliga varför facket skickade brev till tillverkaran och krävde ytterligare information. I svaret daterat 25 mars 1963 angavs att någon risk för cancer inte fanns och att inga fall av förgiftning av människa eller djur hade påvistas.

Hormoslyr levererades som en 30-40-procentig lösning och måste på arbetsplatsen spädas ut till 3-4 procents lösning. En del arbetare berättade att de rörde om i tunnan med hela armen för att blanda till lösningen. Ibland tillsattes dieselolja för att öka klibbigheten så att fenoxisyran lättare skulle fastna på bladen. Besprutningen var ett typiskt sommarjobb med ryggspruta eller fickning, dvs man gjorde ett jack med yxa i trädet och sprutade in Hormoslyr. Många skolungdomar jobbade sommartid med besprutning och deltog ibland i dåtidens ”paintball” genom att sikta på varandra med sprutaggregatet eller fickningskannan. Även flygplansbesprutning förekom och nejden kläddes då i sprutdimma med en typisk sötaktig doft.

År 1976 träffade jag en patient med en ovanlig tumörform, mjukdelssarkom, som varit skogsarbetare och sprutat med Hormoslyr. Inom kort träffade jag på ytterligare patienter med samma ovanliga tumörform och som även använt Hormoslyr tidigare. I ett flertal grundliga undersökningar fann jag  och min forskargrupp ett samband mellan Hormoslyr och mjukdelssarkom men även en mer vanlig cancertyp, lymfom (tumör i lymfkörtlar).

Ute i världen hade Vietnamkriget avslutats 1975. Stora mängder Agent Orange hade av USA sprutats över SydVietnam för att avlöva vegetationen för att lättare kunna se gerillan. Besprutningarna gjordes från flygplan under åren 1962-1970 men förbjöds definitivt 1971. Agent Orange innehöll samma fenoxisyror som i Hormoslyr, som under samma tidsperiod nådde sin kulmen för användning i de svenska skogarna. I början av 1970 talet kunde oberoende forskare i USA visa att Agent Orange innehöll världens mest giftiga förorening, dioxin. Detta bidrog till att användningen i Vietnam stoppades. Dokumentation om dioxiner i fenoxisyror kunde spåras redan till 1964 i hemliga företagsrapporter vid Dow Chemical, en av världens största tillverkare av preparaten.

Resten är historia. Användningen av fenoxisyran 2,4,5-T  förbjöds i Sverige 1977 och i USA i början av 1980-talet, dvs vare sig Hormoslyr eller Agent Orange fick användas mer. Amerikansk militär som utsatts för Agent Orange och drabbats av vissa cancerformer, bland annat mjukdelssarkom och lymfom, fick ekonomisk ersättning.

Trots att våra resultat aktivt motarbetades av industrin och deras konsulter klassades dioxin av WHO som cancerframkallande för människan år 1997. Alla de personer som kommit i kontakt med dessa preparat fick i sig dioxin vilket var den främsta orsaken till att de fick cancer. Både Hormoslyr och Agent Orange har skördat 1000-tals canceroffer, många med en för tidig död som följd. Om tidiga varningstecken av hälsorisker tagits på allvar hade mycket onödigt lidande kunnat undvikas.

Read Full Post »