Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Malign hjärntumör’ Category

Nyligen publicerades data för incidensen av den mest aggressiva hjärntumören glioblastoma multiforme (GBM) i England för tidsperioden 1995-2015. Under perioden mer än fördubblades antalet personer som insjuknade från 2,4 till 5,0 per 100,000 personer. Antalet patienter ökade från 983 till 2531 årligen. Fram till år 2004 sjönk incidensen av så kallat låg-gradigt gliom för att stabiliseras efter detta år. Uppgången av GBM motsvaras emellertid inte av nedgången av mindre aggressiva tumörer, se figur. Författarna drar slutsatsen att det finns en miljöfaktor som förklarar ökningen av antalet fall med GBM.

Ökningen är särskilt stor för GBM lokaliserad till områden med störst exponering för radiofrekvent strålning vid användning av handhållen trådlös telefon, dvs pannloben eller tinningloben (frontal & temporal lobe), se figur. Ökningen var statistiskt signifikant i alla åldersgrupper, och störst hos personer över 55 års ålder.

Vi publicerade data ur det svenska cancerregistret för tidsperioden 1998-2015. I åldersgruppen 60-79 år ökade incidensen årligen av astrocytom grad III-IV statistiskt signifikant för män med +1.68% (+0.39, +2.99 %) (n = 2,275) och för kvinnor med +1.38% (+0.32, +2.45%) (n = 1,585). Dessa typer av gliom är de mest elakartade och astrocytom grad IV motsvarar GBM.

Våra resultat stämmer överens med de som nu publicerats baserade på engelska data. Samtliga resultat är förenliga med att trådlösa telefoner ökar risken för hjärntumörer som nu alltså kan avläsas i cancerstatistiken.

Annonser

Read Full Post »

Nyligen publicerade vi en artikel om hjärntumörer i olika åldergrupper, artikeln kan läsas här. I slutenvårdsregistret ses en ökning med över 2 % årligen under tidsperioden 1998-2015. Ökningen är störst under den senaste tidsperioden 2007-2015 med 4,24 % årligen. Resultaten är statistiskt säkerställda och ses både för män och kvinnor. Ökningen är störst i åldersgruppen 20-39 år.

Även i cancerregistret ses en ökning av hjärntumörer. I åldersgruppen 60-79 år ökade incidensen årligen med 1,68 % för män och 1,38 % för kvinnor för gliom av typen astrocytom grad III-IV, d.v.s. de mest allvarliga typerna. Bägge resultaten är statistiskt säkerställda.

Resultaten i både slutenvårdsregistret och cancerregistret kan bero på ökande användning av trådlösa telefoner, både mobiler och DECT. Våra tidigare resultat visar att risken är störst för personer som börjar användningen före 20 års ålder vilket kan förklara ökningen av hjärntumörer som vi ser bland unga personer.

 

 

 

 

Read Full Post »

År 2002 utvärderades cancerrisken för ELF-EMF av IARC vid WHO. Slutsatsen blev möjligen cancerframkallande Grupp 2B for människa, d.v.s. samma som för radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF-EMF) i den utvärdering av IARC som gjordes 2011.

I vår epidemiologiska studie av olika riskfaktorer för gliom samlade vi in yrkesuppgifter för samtliga patienter och kontrollpersoner ur befolkningen.

Vi har analyserat exponeringen för ELF-EMF (μT) i olika yrken. Sammanlagd yrkesexponering ökade risken för den mest elakartade varianten av gliom (glioblastoma multiforme) med oddskvot 1,9, 95 % konfidensintervall 1,4 – 2,6 i den högsta exponeringsgruppen, dvs närmast fördubblad risk, i tidsintervallet 1-14 år före diagnos. Ingen ökad risk sågs för längre tidsintervall (15+ år) eller för andra typer av gliom. Riskökningen var alltså statistiskt signifikant.

Resultatet visar att ELF-EMF ökar risken för glioblastom sent i cancerutvecklingen (närmaste tiden före diagnos), dvs promotion/progression av tumören. Exponering för ELF-EMF och radiofrekventa fält (RF-EMF) från trådlösa telefoner är i vår studie oberoende riskfaktorer för glioblastom. I motsats till ELF-EMF ökar RF-EMF risken även för andra typer av gliom.

Read Full Post »

Resultat för hela Interphone publicerades 2010. För gruppen med högst sammanlagd användning av mobiltelefon, 1640 timmar eller mer påvisades statistiskt säkerställd riskökning för gliom, oddskvot 1,40 (95% konfidensintervall 1,03–1,89).  Detta motsvarar mindre än en halv timme om dagen under 10 år (27 minuter).

I Interphone ingick 13 länder och trots att avsikten var att alla länder skall redovisa sina resultat separat så har det inte blivit fallet. Kanada har nu redovisat sina resultat. Totalt ingick 170 fall med gliom (svarsfrekvens 63 %) och 653 kontrollpersoner (svarsfrekvens 56 %).  Dessutom ingick endast 94 fall med meningiom, 57 fall med spottkörteltumör och 84 fall med tumör på hörselnerven (acusticusneurinom). För kumulativ användning av mobiltelefon 558 timmar eller mer sågs fördubblad risk för gliom, oddskvot 2,0 (95 % konfidensintervall 1,2 – 3,4). Risken ökade något till oddskvot 2,2 (95 % konfidensintervall 1,3 – 4,1) om man justerade för metodfel (minnesfel, selektionsfel på grund av lågt deltagande). Risken är alltså högre än för hela Interphone. Användning av mobiltelefon 558 timmar motsvarar mindre än 10 min om dagen under 10 år.

Studien bekräftar alltså vår slutsats att trådlösa telefoner ökar risken för gliom, se Carlberg, Hardell 2017.

Read Full Post »

I en ny artikel publicerad i en vetenskaplig tidning har vi utvärderat sambandet mellan användning av trådlösa telefoner (mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner; DECT) och gliom, d.v.s. en av de vanligaste typerna av hjärntumörer. Vi använde oss av de synpunkter på ett orsakssamband som publicerades 1965 av Sir Austin Bradford Hill i England. Han utarbetade 9 ”kriterier” som användes i kontroversen rökning och lungcancer. Samma metod kan även användas för att utvärdera sambandet mellan andra miljögifter och cancer.

Kravet är inte att alla kriterier behöver uppfyllas, eftersom kunskapsläget för tillfället kan vara bristfälligt inom ett visst område, som Bradford Hill påpekade. Dock gäller vissa förhållanden, t.ex. att exponeringen bör föregå sjukdomen, det bör finnas ett dos-effektsamband, d.v.s. att högre exponering ger en högre risk, och att det bör finnas stöd i experimentella studier.

Vår utvärdering grundas på studier på människa och laboratoriestudier på djur och i cellkulturer. Vår slutsats är att de synpunkter som Bradford Hill publicerat om ett orsakssamband är uppfyllda och att gliom orsakas av den radiofrekventa (RF) strålningen från trådlösa telefoner:

The nine Bradford Hill viewpoints on association or causation regarding RF radiation and glioma risk seem to be fulfilled in this review. Based on that we conclude that glioma is caused by RF radiation. Revision of current guidelines for exposure to RF radiation is needed.

Sambandet utvärderades av International Agency for Research on Cancer (IARC) vid WHO i maj 2011. Slutsatsen blev att RF strålning är möjligen cancerframkallande för människan (Grupp 2B enligt deras definition). Det vetenskapliga stödet för ett samband har därefter ökat betydligt och RF strålning bör nu anses vara en cancerrisk för människan (Grupp 1). Ny utvärdering av IARC är nödvändig.

I vår nya artikel beskriver vi även vetenskapliga kontroverser inom området med starkt inflytande från industrin, som givetvis inte vill påvisa några risker. En nyckelspelare är International Commission on Non-Ionizing Radiation (ICNIRP), en privat organisation i Tyskland som utser sina egna medlemmar och som inte öppet deklarerar sina bidragsgivare. ICNIRP är industrivänlig och har dessutom ett stort inflytande inom WHO. ICNIRP anger mycket hög riktlinje (guideline) för RF strålning vilket i praktiken ger grönt kort för olika typer av apparater/prylar som avger RF strålning. Detta möjliggörs genom att ICNIRP grundar sitt ’gränsvärde’ på enbart uppvärmning och bortser från alla resultat som inte beror på uppvärmning av vävnad, så kallad ‘non-thermal’ effekt. Det innebär att ICNIRP bortser från en mycket stor del av den vetenskapliga litteraturen inom området.

Vid WHO pågår arbetet med ett nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa. Tyvärr är nästan samtliga personer som har det huvudsakliga ansvaret (core group) för monografin medlemmar av ICNIRP, se tabell nedan. Detta är en intressekonflikt som tyvärr inte har åtgärdats av WHO. Det har kommit krav på att dessa personer bör bytas ut, vilket är rimligt.

 

Medlemmar inom WHO för nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa och deras medlemskap i ICNIRP och andra grupper

Name WHO ICNIRP UK/AGNIR SSM SCENIHR
Simon Mann X X X
Maria Feychting X X X X*
Gunnhild Oftedal X X
Eric van Rongen X X X
Maria Rosaria Scarfi X X* X X
Denis Zmirou X

*former

WHO: World Health Organization; ICNIRP: International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection; AGNIR: Advisory Group on Non-Ionising Radiation; SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten (Swedish Radiation Safety Authority); SCENIHR: Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks

 

Etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet i Stockholm bedömde redan 2008 att medlemskap i ICNIRP kan utgöra en intressekonflikt och bör anges då en medlem av ICNIRP uttalar sig om hälsorisker av den radiofrekventa strålningen t ex från trådlösa telefoner, basstationer och annan trådlös kommunikation (Karolinska Institute Diary Number 3753-2008-609). Detta beslut tycks ignoreras helt.

Den femte generationen, 5G, av RF strålning står för dörren. Den så kallade utvecklingen går med expressfart utan att vi har debatt i media, bland beslutsfattare eller allmänhet om konsekvenser för människa och miljö. Teknikfixering och telekomindustrins vinstintresse är pådrivande utan att negativa effekter diskuteras.

 

Read Full Post »

Interphone var en studie av risken för hjärntumörer hos personer som använder mobiltelefon. I studien ingick patienter med hjärntumör och kontrollpersoner ur befolkningen. Undersökningen pågick i 13 länder mellan 2000-2004, men de sammanlagda resultaten publicerades först 2010. Total användning av mobiltelefon > 1,640 timmar gav en ökad risk med oddskvot = 1.40, 95 % konfidensintervall =1,03–1,89, d.v.s. en statistiskt signifikant överrisk för gliom (typ av hjärntumör). Risken var högre i gruppen av personer med regelbunden användning av mobiltelefoner; oddskvot = 1.82, 95 % konfidensintervall =1,15–2,89. Även för tumör på hörselnerven (acusticusneurinom) sågs en ökad risk.

I Interphonestudien fanns åldersskillnad mellan fall och kontroller. Dessutom intervjuades patienterna och tillhörande kontroller vid olika tidpunkter, kontrollerna i regel senare är patienterna. Detta är problematiskt för mobiltelefoner med snabbt ökande användning i befolkningen. Kontrollpersonen som hör till patienten kan därigenom få en högre användning av mobiltelefon. Användningen är även beroende av ålder.

En ny analys av data i Interphone har gjorts för fem länder, Australien, Kanada, Frankrike, Israel, Nya Zeeland. Av oklar anledning har den svenska gruppen även denna gång valt att inte delta. I den nya analysen ingick patienter och kontroller så nära i ålder som möjligt och även intervjuade tidsmässigt så nära som möjligt. Sammanlagd användning > 1,640 timmar gav nu en ökad risk med oddskvot = 2.82, 95 % konfidensintervall =1,09–7.32, d.v.s. en statistiskt signifikant överrisk som är högre än den som ursprungligen publicerats. Sambandet mellan mobiltelefoner och gliom stärktes ytterligare.

IARC vid WHO utvärderade cancerrisken av radiofrekvent strålning i maj 2011. Slutsatsen blev – möjligen cancerframkallande för människa (hjärntumörer). Sedan dess har ytterligare studier stärkt sambandet. Det är därför angeläget att IARC gör en ny utvärdering av kunskapsläget.

Read Full Post »

Interphone omfattade 13 länder och gjordes åren 2000 till 2004. Resultaten för hela studien publicerades först 6 år senare år 2010. I en ny artikel 12 år senare har tumörläget undersökts i förhållande till dosfördelningen i hjärnan av den radiofrekventa (RF) strålningen från en mobiltelefon (Grell et al 2016). Tumörläget analyserades för 792 patienter med gliom i förhållande till avståndet till det öra som mestadels användes vid mobilsamtal.

Den högsta risken påvisades för gliom med kortast avstånd (0-55 mm) vilket gav α = 2.37, 95 % konfidensintervall (KI) = 1.56-4.56.

Tabell 3 i artikeln visar att tumörstorlek, antal år som mobiltelefonen använts och sammanlagd användningstid (totalt antal timmar och samtal) var variabler där de med störst storlek och högst exponering hade högst risk i gruppen med kortast avstånd till ytterörat.

α och 95 % KI i gruppen med kortast avstånd mellan ytterörat och tumörcentrum (0-55 mm)

Tumörstorlek                        α                    95 % KI

≤18 cm3                              1.96               1.51 – 3.66

>18 cm3                              4.09               1.90 – 12.0

Antal år som mobilen använts

<6 år                                   2.02               1.31 – 4.28

≥6 år                                   3.27               1.92 – 11.3

Totalt antal timmar

<200 timmar                       1.57                1.29 – 3.36

≥200 timmar                       4.06                2.03 – 11.6

Totalt antal samtal

<4,000                                1.55                1.25 – 3.42

≥4,000                                3.56                2.05 – 9.88

Författarna sammanfattar att ‘Taken together, our results suggest that ever using a mobile phone regularly is associated with glioma localization in the sense that more gliomas occurred closer to the ear on the side of the head where the mobile phone was reported to have been used the most. However, this trend was not related to amount of mobile phone use, making it less likely that the association observed is caused by a relationship between mobile phone use and cancer risk.’

Första meningen är korrekt men är vilseledande. Vad undersökningen visar är att risken är störst för gliom i området med högst RF-strålning från mobiltelefonen.

Den andra meningen är inte korrekt. Risken var högst i gruppen med flest antal år som mobilen använts, flest antal timmar och samtal. Även om skillnaden inte är statistisk signifikant är det ett mönster som stämmer med ökad risk för gliom vid användning av mobiltelefon. Intressant är att risken även är högst för de tumörer med störst storlek, vilket är biologiskt rimligt.

En liknande tendens att nedtona risken finns i abstract: ‘The association was independent of the cumulative call time and cumulative number of calls.’

Korrekt slutsats av studien är att användning av mobiltelefon ökar risken för gliom. Författarlistan är omfångsrik och onekligen finns i gruppen riskförnekare, vilket troligen bidragit till att resultaten tonats ner i artikeln.

 

Fotnot: α visar ändringen av risken för gliom i det anatomiska området (0-55 mm) i förhållande till baslinjen (≥115.01 mm).

Read Full Post »

Older Posts »