Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Malign hjärntumör’ Category

Nyligen publicerades data för incidensen av den mest aggressiva hjärntumören glioblastoma multiforme (GBM) i England för tidsperioden 1995-2015. Under perioden mer än fördubblades antalet personer som insjuknade från 2,4 till 5,0 per 100,000 personer. Antalet patienter ökade från 983 till 2531 årligen. Fram till år 2004 sjönk incidensen av så kallat låg-gradigt gliom för att stabiliseras efter detta år. Uppgången av GBM motsvaras emellertid inte av nedgången av mindre aggressiva tumörer, se figur. Författarna drar slutsatsen att det finns en miljöfaktor som förklarar ökningen av antalet fall med GBM.

Ökningen är särskilt stor för GBM lokaliserad till områden med störst exponering för radiofrekvent strålning vid användning av handhållen trådlös telefon, dvs pannloben eller tinningloben (frontal & temporal lobe), se figur. Ökningen var statistiskt signifikant i alla åldersgrupper, och störst hos personer över 55 års ålder.

Vi publicerade data ur det svenska cancerregistret för tidsperioden 1998-2015. I åldersgruppen 60-79 år ökade incidensen årligen av astrocytom grad III-IV statistiskt signifikant för män med +1.68% (+0.39, +2.99 %) (n = 2,275) och för kvinnor med +1.38% (+0.32, +2.45%) (n = 1,585). Dessa typer av gliom är de mest elakartade och astrocytom grad IV motsvarar GBM.

Våra resultat stämmer överens med de som nu publicerats baserade på engelska data. Samtliga resultat är förenliga med att trådlösa telefoner ökar risken för hjärntumörer som nu alltså kan avläsas i cancerstatistiken.

Annons

Read Full Post »

Nyligen publicerade vi en artikel om hjärntumörer i olika åldergrupper, artikeln kan läsas här. I slutenvårdsregistret ses en ökning med över 2 % årligen under tidsperioden 1998-2015. Ökningen är störst under den senaste tidsperioden 2007-2015 med 4,24 % årligen. Resultaten är statistiskt säkerställda och ses både för män och kvinnor. Ökningen är störst i åldersgruppen 20-39 år.

Även i cancerregistret ses en ökning av hjärntumörer. I åldersgruppen 60-79 år ökade incidensen årligen med 1,68 % för män och 1,38 % för kvinnor för gliom av typen astrocytom grad III-IV, d.v.s. de mest allvarliga typerna. Bägge resultaten är statistiskt säkerställda.

Resultaten i både slutenvårdsregistret och cancerregistret kan bero på ökande användning av trådlösa telefoner, både mobiler och DECT. Våra tidigare resultat visar att risken är störst för personer som börjar användningen före 20 års ålder vilket kan förklara ökningen av hjärntumörer som vi ser bland unga personer.

 

 

 

 

Read Full Post »

År 2002 utvärderades cancerrisken för ELF-EMF av IARC vid WHO. Slutsatsen blev möjligen cancerframkallande Grupp 2B for människa, d.v.s. samma som för radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF-EMF) i den utvärdering av IARC som gjordes 2011.

I vår epidemiologiska studie av olika riskfaktorer för gliom samlade vi in yrkesuppgifter för samtliga patienter och kontrollpersoner ur befolkningen.

Vi har analyserat exponeringen för ELF-EMF (μT) i olika yrken. Sammanlagd yrkesexponering ökade risken för den mest elakartade varianten av gliom (glioblastoma multiforme) med oddskvot 1,9, 95 % konfidensintervall 1,4 – 2,6 i den högsta exponeringsgruppen, dvs närmast fördubblad risk, i tidsintervallet 1-14 år före diagnos. Ingen ökad risk sågs för längre tidsintervall (15+ år) eller för andra typer av gliom. Riskökningen var alltså statistiskt signifikant.

Resultatet visar att ELF-EMF ökar risken för glioblastom sent i cancerutvecklingen (närmaste tiden före diagnos), dvs promotion/progression av tumören. Exponering för ELF-EMF och radiofrekventa fält (RF-EMF) från trådlösa telefoner är i vår studie oberoende riskfaktorer för glioblastom. I motsats till ELF-EMF ökar RF-EMF risken även för andra typer av gliom.

Read Full Post »

Resultat för hela Interphone publicerades 2010. För gruppen med högst sammanlagd användning av mobiltelefon, 1640 timmar eller mer påvisades statistiskt säkerställd riskökning för gliom, oddskvot 1,40 (95% konfidensintervall 1,03–1,89).  Detta motsvarar mindre än en halv timme om dagen under 10 år (27 minuter).

I Interphone ingick 13 länder och trots att avsikten var att alla länder skall redovisa sina resultat separat så har det inte blivit fallet. Kanada har nu redovisat sina resultat. Totalt ingick 170 fall med gliom (svarsfrekvens 63 %) och 653 kontrollpersoner (svarsfrekvens 56 %).  Dessutom ingick endast 94 fall med meningiom, 57 fall med spottkörteltumör och 84 fall med tumör på hörselnerven (acusticusneurinom). För kumulativ användning av mobiltelefon 558 timmar eller mer sågs fördubblad risk för gliom, oddskvot 2,0 (95 % konfidensintervall 1,2 – 3,4). Risken ökade något till oddskvot 2,2 (95 % konfidensintervall 1,3 – 4,1) om man justerade för metodfel (minnesfel, selektionsfel på grund av lågt deltagande). Risken är alltså högre än för hela Interphone. Användning av mobiltelefon 558 timmar motsvarar mindre än 10 min om dagen under 10 år.

Studien bekräftar alltså vår slutsats att trådlösa telefoner ökar risken för gliom, se Carlberg, Hardell 2017.

Read Full Post »

I en ny artikel publicerad i en vetenskaplig tidning har vi utvärderat sambandet mellan användning av trådlösa telefoner (mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner; DECT) och gliom, d.v.s. en av de vanligaste typerna av hjärntumörer. Vi använde oss av de synpunkter på ett orsakssamband som publicerades 1965 av Sir Austin Bradford Hill i England. Han utarbetade 9 ”kriterier” som användes i kontroversen rökning och lungcancer. Samma metod kan även användas för att utvärdera sambandet mellan andra miljögifter och cancer.

Kravet är inte att alla kriterier behöver uppfyllas, eftersom kunskapsläget för tillfället kan vara bristfälligt inom ett visst område, som Bradford Hill påpekade. Dock gäller vissa förhållanden, t.ex. att exponeringen bör föregå sjukdomen, det bör finnas ett dos-effektsamband, d.v.s. att högre exponering ger en högre risk, och att det bör finnas stöd i experimentella studier.

Vår utvärdering grundas på studier på människa och laboratoriestudier på djur och i cellkulturer. Vår slutsats är att de synpunkter som Bradford Hill publicerat om ett orsakssamband är uppfyllda och att gliom orsakas av den radiofrekventa (RF) strålningen från trådlösa telefoner:

The nine Bradford Hill viewpoints on association or causation regarding RF radiation and glioma risk seem to be fulfilled in this review. Based on that we conclude that glioma is caused by RF radiation. Revision of current guidelines for exposure to RF radiation is needed.

Sambandet utvärderades av International Agency for Research on Cancer (IARC) vid WHO i maj 2011. Slutsatsen blev att RF strålning är möjligen cancerframkallande för människan (Grupp 2B enligt deras definition). Det vetenskapliga stödet för ett samband har därefter ökat betydligt och RF strålning bör nu anses vara en cancerrisk för människan (Grupp 1). Ny utvärdering av IARC är nödvändig.

I vår nya artikel beskriver vi även vetenskapliga kontroverser inom området med starkt inflytande från industrin, som givetvis inte vill påvisa några risker. En nyckelspelare är International Commission on Non-Ionizing Radiation (ICNIRP), en privat organisation i Tyskland som utser sina egna medlemmar och som inte öppet deklarerar sina bidragsgivare. ICNIRP är industrivänlig och har dessutom ett stort inflytande inom WHO. ICNIRP anger mycket hög riktlinje (guideline) för RF strålning vilket i praktiken ger grönt kort för olika typer av apparater/prylar som avger RF strålning. Detta möjliggörs genom att ICNIRP grundar sitt ’gränsvärde’ på enbart uppvärmning och bortser från alla resultat som inte beror på uppvärmning av vävnad, så kallad ‘non-thermal’ effekt. Det innebär att ICNIRP bortser från en mycket stor del av den vetenskapliga litteraturen inom området.

Vid WHO pågår arbetet med ett nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa. Tyvärr är nästan samtliga personer som har det huvudsakliga ansvaret (core group) för monografin medlemmar av ICNIRP, se tabell nedan. Detta är en intressekonflikt som tyvärr inte har åtgärdats av WHO. Det har kommit krav på att dessa personer bör bytas ut, vilket är rimligt.

 

Medlemmar inom WHO för nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa och deras medlemskap i ICNIRP och andra grupper

Name WHO ICNIRP UK/AGNIR SSM SCENIHR
Simon Mann X X X
Maria Feychting X X X X*
Gunnhild Oftedal X X
Eric van Rongen X X X
Maria Rosaria Scarfi X X* X X
Denis Zmirou X

*former

WHO: World Health Organization; ICNIRP: International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection; AGNIR: Advisory Group on Non-Ionising Radiation; SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten (Swedish Radiation Safety Authority); SCENIHR: Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks

 

Etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet i Stockholm bedömde redan 2008 att medlemskap i ICNIRP kan utgöra en intressekonflikt och bör anges då en medlem av ICNIRP uttalar sig om hälsorisker av den radiofrekventa strålningen t ex från trådlösa telefoner, basstationer och annan trådlös kommunikation (Karolinska Institute Diary Number 3753-2008-609). Detta beslut tycks ignoreras helt.

Den femte generationen, 5G, av RF strålning står för dörren. Den så kallade utvecklingen går med expressfart utan att vi har debatt i media, bland beslutsfattare eller allmänhet om konsekvenser för människa och miljö. Teknikfixering och telekomindustrins vinstintresse är pådrivande utan att negativa effekter diskuteras.

 

Read Full Post »

Interphone var en studie av risken för hjärntumörer hos personer som använder mobiltelefon. I studien ingick patienter med hjärntumör och kontrollpersoner ur befolkningen. Undersökningen pågick i 13 länder mellan 2000-2004, men de sammanlagda resultaten publicerades först 2010. Total användning av mobiltelefon > 1,640 timmar gav en ökad risk med oddskvot = 1.40, 95 % konfidensintervall =1,03–1,89, d.v.s. en statistiskt signifikant överrisk för gliom (typ av hjärntumör). Risken var högre i gruppen av personer med regelbunden användning av mobiltelefoner; oddskvot = 1.82, 95 % konfidensintervall =1,15–2,89. Även för tumör på hörselnerven (acusticusneurinom) sågs en ökad risk.

I Interphonestudien fanns åldersskillnad mellan fall och kontroller. Dessutom intervjuades patienterna och tillhörande kontroller vid olika tidpunkter, kontrollerna i regel senare är patienterna. Detta är problematiskt för mobiltelefoner med snabbt ökande användning i befolkningen. Kontrollpersonen som hör till patienten kan därigenom få en högre användning av mobiltelefon. Användningen är även beroende av ålder.

En ny analys av data i Interphone har gjorts för fem länder, Australien, Kanada, Frankrike, Israel, Nya Zeeland. Av oklar anledning har den svenska gruppen även denna gång valt att inte delta. I den nya analysen ingick patienter och kontroller så nära i ålder som möjligt och även intervjuade tidsmässigt så nära som möjligt. Sammanlagd användning > 1,640 timmar gav nu en ökad risk med oddskvot = 2.82, 95 % konfidensintervall =1,09–7.32, d.v.s. en statistiskt signifikant överrisk som är högre än den som ursprungligen publicerats. Sambandet mellan mobiltelefoner och gliom stärktes ytterligare.

IARC vid WHO utvärderade cancerrisken av radiofrekvent strålning i maj 2011. Slutsatsen blev – möjligen cancerframkallande för människa (hjärntumörer). Sedan dess har ytterligare studier stärkt sambandet. Det är därför angeläget att IARC gör en ny utvärdering av kunskapsläget.

Read Full Post »

Interphone omfattade 13 länder och gjordes åren 2000 till 2004. Resultaten för hela studien publicerades först 6 år senare år 2010. I en ny artikel 12 år senare har tumörläget undersökts i förhållande till dosfördelningen i hjärnan av den radiofrekventa (RF) strålningen från en mobiltelefon (Grell et al 2016). Tumörläget analyserades för 792 patienter med gliom i förhållande till avståndet till det öra som mestadels användes vid mobilsamtal.

Den högsta risken påvisades för gliom med kortast avstånd (0-55 mm) vilket gav α = 2.37, 95 % konfidensintervall (KI) = 1.56-4.56.

Tabell 3 i artikeln visar att tumörstorlek, antal år som mobiltelefonen använts och sammanlagd användningstid (totalt antal timmar och samtal) var variabler där de med störst storlek och högst exponering hade högst risk i gruppen med kortast avstånd till ytterörat.

α och 95 % KI i gruppen med kortast avstånd mellan ytterörat och tumörcentrum (0-55 mm)

Tumörstorlek                        α                    95 % KI

≤18 cm3                              1.96               1.51 – 3.66

>18 cm3                              4.09               1.90 – 12.0

Antal år som mobilen använts

<6 år                                   2.02               1.31 – 4.28

≥6 år                                   3.27               1.92 – 11.3

Totalt antal timmar

<200 timmar                       1.57                1.29 – 3.36

≥200 timmar                       4.06                2.03 – 11.6

Totalt antal samtal

<4,000                                1.55                1.25 – 3.42

≥4,000                                3.56                2.05 – 9.88

Författarna sammanfattar att ‘Taken together, our results suggest that ever using a mobile phone regularly is associated with glioma localization in the sense that more gliomas occurred closer to the ear on the side of the head where the mobile phone was reported to have been used the most. However, this trend was not related to amount of mobile phone use, making it less likely that the association observed is caused by a relationship between mobile phone use and cancer risk.’

Första meningen är korrekt men är vilseledande. Vad undersökningen visar är att risken är störst för gliom i området med högst RF-strålning från mobiltelefonen.

Den andra meningen är inte korrekt. Risken var högst i gruppen med flest antal år som mobilen använts, flest antal timmar och samtal. Även om skillnaden inte är statistisk signifikant är det ett mönster som stämmer med ökad risk för gliom vid användning av mobiltelefon. Intressant är att risken även är högst för de tumörer med störst storlek, vilket är biologiskt rimligt.

En liknande tendens att nedtona risken finns i abstract: ‘The association was independent of the cumulative call time and cumulative number of calls.’

Korrekt slutsats av studien är att användning av mobiltelefon ökar risken för gliom. Författarlistan är omfångsrik och onekligen finns i gruppen riskförnekare, vilket troligen bidragit till att resultaten tonats ner i artikeln.

 

Fotnot: α visar ändringen av risken för gliom i det anatomiska området (0-55 mm) i förhållande till baslinjen (≥115.01 mm).

Read Full Post »

Ms. Margaret Sullivan, Public Editor                                       July 24, 2015

Ms. Carol Pogas, Reporter

 

The New York Times

Regarding: Cellphone Ordinance Puts Berkeley at Forefront of Radiation Debate http://www.nytimes.com/2015/07/22/us/cellphone-ordinance-puts-berkeley-at-forefront-of-radiation-debate.html?_r=0

Published online July 21, 2015

Dear Ms. Sullivan and Ms. Pogas,

We have read this article in the New York Times with interest. However, there are several mistakes, and even wrong statements, on the health hazards from exposure to radiofrequency electromagnetic fields (RF-EMF) from cell phones in the article. In the following we want to correct some of the false statements.

The brain is the primary target organ for exposure to RF-EMF during the use of the handheld wireless phone. This has given concern of an increased risk for brain tumours. The carcinogenic effect of RF-EMF on humans was evaluated at a meeting during 24 – 31 May 2011 at the International Agency for Research on Cancer (IARC) at WHO in Lyon, France. One of us (LH) was part of the expert group. The Working Group categorised RF-EMF from mobile phones, and from other devices that emit similar non-ionising electromagnetic fields in the frequency range 30 kHz–300 GHz, as a Group 2B, i.e. a possible, human carcinogen (http://monographs.iarc.fr/ENG/Monographs/vol102/mono102.pdf).

Since then more studies have been published that strengthen the association between use of  wireless phones (mobile and cordless phones) and increased risk for brain tumours. We have performed long-term research in this area and in the following we give a short up-dated summary of our findings based on research since the 1990’s. In our publications relevant information can be found also on other studies, as well as discussions of the current scientific evidence.

Glioma:

Glioma is a malignant brain tumour (“brain cancer”), and the most common type is glioblastoma multiforme with a poor prognosis. We have published a statistically significant increased risk for glioma among users of both mobile and cordless phones. The risk increased with latency (time from first use of the phone) and cumulative number of hours for use. Highest risk was found in the area of the brain with highest exposure to RF-EMF. All these results are of biological relevance; that is what would be expected for a causal association. The full paper can be read here: http://www.pathophysiologyjournal.com/article/S0928-4680(14)00064-9/pdf

Meningioma:

Meningioma is mostly a benign brain tumour and accounts for about 30 % of all intracranial tumours. The incidence is approximately 2-times higher in women than in men. No conclusive evidence of an association between use of mobile and cordless phones and meningioma was found in our study. However, taking the long latency periods that have been reported for the increased meningioma risk associated with exposure to ionizing radiation it is still too early to make a definitive risk assessment. Results for even longer latency periods of wireless phone use than in our study are desirable, see more details here: http://www.spandidos-publications.com/or/33/6/3093

 Acoustic neuroma:

Acoustic neuroma or Vestibular Schwannoma is a rare benign tumour in the eighth cranial nerve that leads from the inner ear to the brain. It grows slowly and does not undergo malignant transformation, but may give compression of vital brain stem centres. Tinnitus and hearing problems are usual first symptoms of acoustic neuroma. We published a clear, statistically significant, association between use of mobile and cordless phones and acoustic neuroma. The risk increased with time since first use. For use of both mobile and cordless phones the risk was highest in the longest latency group. Tumour volume increased per 100 hours of cumulative use and year of latency for wireless phones indicating tumour progression from RF-EMF. The whole study can be read here: http://www.spandidos-publications.com/ijo/43/4/1036

Brain tumour incidence:

It is not correct to claim that the incidence of brain tumours has not increased in the Scandinavian countries. The age-standardized incidence of brain tumours increased dramatically in Denmark with +41.2 % among men and +46.1 % among women during 2003-2012 (http://www.ssi.dk/Aktuelt/Nyheder/2013/~/media/Indhold/DK – dansk/Sundhedsdata og it/NSF/Registre/Cancerregisteret/Cancerregisteret 2012.ashx).

Due to the well-known under-reporting of brain tumours to the Swedish Cancer Registry we studied brain tumour rates using the Swedish National Inpatient Register and the Causes of Death Register. In summary we found a statistically significant increasing rate of not specified brain tumours from 2007 in the Inpatient Register and from 2008 in the Causes of Death Register. Our study indicated that several of these tumours were never reported to the Swedish Cancer Register. Thus, the Swedish Cancer Register data cannot be used to dismiss an increased risk for brain tumours associated with use of wireless phones. On the contrary our study is consistent with an association considering a reasonable tumour induction period, see more here: http://www.mdpi.com/1660-4601/12/4/3793

Mechanistic aspects:

It is correct that RF-EMFs do not cause direct DNA damage. On the other hand numerous studies have shown generation of reactive oxygen species (ROS) that can cause oxidative damage of DNA. This is a well-known mechanism in carcinogenesis for many agents. The broad biological potential of ROS and other free radicals makes radiofrequency radiation a potentially hazardous factor for human health, not only cancer risk but also other health effects. A recent update can be read here: http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/15368378.2015.1043557

Causality:

To further evaluate strengths of evidence Bradford Hill wrote in the 1960’s a famous article on association or causation at the height of the tobacco and lung cancer controversy. Hill offered a list of nine aspects of an association to be considered when deciding if an association is causal. However, he did not request all nine viewpoints to be fulfilled for causality. We used the Hill criteria to evaluate the causality on brain tumor risk from RF-EMF emitted from wireless phones. We concluded that based on the Hill criteria, glioma and acoustic neuroma should be considered to be caused by RF-EMF emissions from wireless phones and regarded as carcinogenic to humans, classifying it as Group 1 according to the IARC classification. Current guidelines for exposure need to be urgently revised. See more here: http://www.degruyter.com/view/j/reveh.2013.28.issue-2-3/reveh-2013-0006/reveh-2013-0006.xml

Conclusion:

Our results are in agreement with other studies such as the international Interphone study and the French so called CERENAT study. This is discussed in e.g. our article on glioma risk. In summary there is consistent evidence of increased risk for glioma and acoustic neuroma associated with use of mobile phones and cordless phones. Furthermore, the risk is highest for persons with first use before the age of 20, which is of special concern. Our conclusion is that RF-EMF should be regarded as a human carcinogen. The IARC classification should be updated to at least Group 2A, a probable human carcinogen. It is necessary to give the public correct information on the cancer risk. The precautionary principle should be used to minimize exposure to RF-EMF. Media have an important role to inform in a balanced way. Unfortunately this article in the New York Times is biased towards the no risk assumption. It should be corrected based on facts and not wishful thinking.

Yours sincerely,

 

Lennart Hardell, MD, PhD

Department of Oncology

University Hospital

SE-701 85 Örebro

Sweden

 

Michael Carlberg, MSc

Department of Oncology

University Hospital

SE-701 85 Örebro

Sweden

 

 

Read Full Post »

Den cancerframkallande effekten av radiofrekvent elektromagnetisk (RF-EMF) strålning utvärderades vid ett möte vid IARC (WHO) i Lyon, Frankrike den 24 till 31 maj 2011. Arbetsgruppens slutsats var att RF-EMF från mobiltelefoner och andra källor till ickejoniserande EMF är ’möjligen cancerframkallande’ för människan, Grupp 2B enligt grupperingarna vid IARC. Tyvärr har beslutet inte lett till några påtagliga nationella åtgärder för att minska strålningen eller ge allmänheten råd enligt försiktighetsprincipen. I motsats till utvärderingen sker nu en stadigt ökande exponering av allmänheten, till exempel införandet av trådlösa nätverk i skolor.

Efter mötet har ytterligare studier visat på ökad risk för hjärntumörer för personer som använder trådlösa telefoner, till exempel den så kallade CERENAT-studien från Frankrike. Vår nyligen publicerade studie om risken för gliom bekräftar ett samband mellan RF-EMF och hjärntumörer med störst risk för den mest elakartade varianten, glioblastom. Ökad risk för tumör på hörselnerven (acusticusneurinom) har publicerats av vår forskargrupp men även av andra forskargrupper.

Vi använde oss av de villkor som Hill använde sig av på 1960-talet för bedömning av samband eller orsak i epidemiologiska studier av rökning och lungcancer. Efter att utvärderat samtliga dessa villkor var vår slutsats att RF-EMF-exponering orsakar cancer, Grupp 1 enligt gruppering vid IARC. Senare studier har alltså styrkt detta.

Ett upprop ska skickas till IARC med begäran att RF-EMF ska anses orsaka cancer, Grupp 1. Den som önskar stödja detta upprop kan följa denna länk.

Read Full Post »

Nyligen publicerade vi de sammanlagda resultaten av våra studier under tidsperioderna 1997-2003 och 2007-2009 över risken för hjärntumörer (gliom) och användningen av trådlösa telefoner (mobiltelefoner och DECT).

Användningen av bägge typerna av trådlösa telefoner ger en statistiskt säkerställd riskökning för elakartade hjärntumörer (’hjärncancer’; gliom). Risken ökar med antal år som de trådlösa telefonerna har använts och även med den sammanlagda användningen. Risken är störst på samma sida av hjärnan som den trådlösa telefonen har använts och i tinningloben (temporalloben), dvs. i områden av hjärnan med den högsta exponeringen för mikrovågor. Risken är även störst för den mest elakartade tumörformen, glioblastom. Artikeln har publicerats efter sedvanlig expertgranskning i tidskriften Pathophysiology och kan fritt laddas ner från nätet.

Resultaten styrker klassningen som 2011 gjordes av WHO-organet IARC att exponeringen är ’Möjligen cancerframkallande för människa’, Grupp 2B. Snarast bör klassningen skärpas till Grupp 1, exponeringen för mikrovågor orsakar cancer, vilket vi diskuterat i en artikel. Det är viktigt att allmänheten får korrekt information och kan skydda sig mot cancerrisken. Vår studie har uppmärksammats i en rad länder efter pressmeddelande av Reuters och nu senast i den finska Läkartidningen. Svenska myndigheter och media tiger fortfarande om dessa säkerställda cancerrisker – allmänheten hålls okunnig om riskerna.

Read Full Post »

Older Posts »