5G Deployment – State of Play in Europe, USA and Asia

5G Deployment, April 2019, EU – State of Play in Europe, USA and Asia

Hela rapporten finns tillgänglig här.

Authors: Colin BLACKMAN and Simon FORGE

PE 631.060 – April 2019

Utdrag:

• 5G blir tre gånger dyrare än nuvarande system
• Utvecklingen drivs av telekomindustrin
• Övertyga regeringar att 5G behövs
• Industrin påverkar myndigheter att 5G behövs
• Industrin och media hävdar att det finns kapplöpning om 5G
• Vad är 5G
• Vad är 5G till för (video, nedladdning, underhållning, sociala nätverk)
• Är 5G säker
• Vem vill betala
• Kommer att ta betydligt längre tid att införa, ca 10 år

This is because the technologies involved with 5G are much more complex. One aspect, for example, that is not well understood today is the unpredictable propagation patterns that could result in unacceptable levels of human exposure to electromagnetic radiation.

Strålen utbredning och mönster är inte utredd.

Alltså oacceptabelt hög exponering.

 

Increasing long-term R&D efforts on 5G is essential to understand multiple propagation unknowns (e.g. measuring and controlling RF EMF exposure with MIMO at mmWave frequencies).

Alltså mer forskning krävs för att förstå utbredning av multipla strålar; mäta och kontrollera strålning från MIMO = multipel input, multipel output av mm frekvenser.

 

Focused beams: Rather than transmitting a wide area broadcast spread over a segment of the cell around a base station, an “active antenna” technique is used to form a set of steerable radio beams with power focused on a small area – the receiving handset

Istället för en vid sektor för strålning används aktiv antenn-teknik med styrbara strålar med styrkan fokuserad på en liten yta – mottagaren.

 

Räckvidd

-minskar med kvadraten på avståndet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Påverkas av väder

-regn

-snö

-dimma

Träd, grönska – särskilt vid regn, fukt

Hus

Väggar

Andra föremål

Typisk räckvidd 20-150 meter
Med 20 m krävs på en kvadratkilometer ca 800 basstationer – samtliga med batteri-backup!

 

This dense network rollout will be costly, not just in terms of installations, but, also in the costs and delays in obtaining planning permission and any authorisation. So, for urban coverage with 5G small cells, it would be sensible for the EU member states to simplify and harmonise their authorisation permits and planning permission processes, to enable a standard EU approach to densification:

• Small cell standards are needed to give the EU a way forward for high quality outdoor and indoor cellular connectivity to support a light-touch regulatory regime, essential to ensure rapid rollout of perhaps hundreds of small cells per square kilometre

Alltså föreslås tvingande installering av 5G.

 

5G Electromagnetic Radiation and Safety

Significant concern is emerging over the possible impact on health and safety arising from potentially much higher exposure to radiofrequency electromagnetic radiation arising from 5G. Increased exposure may result not only from the use of much higher frequencies in 5G but also from the potential for the aggregation of different signals, their dynamic nature, and the complex interference effects that may result, especially in dense urban areas.

-Hälsa och säkerhet på grund av högre strålning.

-Olika signaler kan sammanfalla och adderas, annan dymamik (reglering) och komplex interaktion.

 

The 5G radio emission fields are quite different to those of previous generations because of their complex beamformed transmissions in both directions – from base station to handset and for the return. Although fields are highly focused by beams, they vary rapidly with time and movement and so are unpredictable, as the signal levels and patterns interact as a closed loop system. This has yet to be mapped reliably for real situations, outside the laboratory.

-Komplex strålknippe i bägge riktningarna.

-Snabba växlingar i tid och rörelse.

-Kan inte förutsägas.

-Måste utredas utanför laboratoriet.

 

EU member states are subject to Council Recommendation 1999/519/EC which follows ICNIRP guidelines, the problem is that currently it is not possible to accurately simulate or measure 5G emissions in the real world.

-Kan inte följa ICNIRPs gränsvärden när det gäller 5G.

-Kan inte simulera och mäta 5G i verkliga livet (utanför laboratoriet).

 

Factors for 5G Success – att lyckas med 5G

After technology capability, the key factor will be the ease with which a large number of small cells can be deployed in densifying the network

-Hur lätt blir det att installera basstationer.

 

In response, in line with EECC Article 57, the EU is crafting a regime for SAWAP deployment, aiming for permit-free installation from 2020 (small area wireless access points = SAWAP)

-Fri installering i EU från 2020.

 

The level of marketing activity is key, with intense lobbying of governments by equipment suppliers and operators – and also of the public by governments.

-Påverkan av myndigheter av telekomindustrin.

-Påverkan av befolkningen av myndigheter.

 

Rekommendation grundad på störst betydelse.

Nr 1:

Long-term technology research to solve multiple propagation unknowns with the new technology (e.g. measuring and controlling RF EMF exposure with MIMO at mmWave frequencies).

Viktigast är studier under lång tid för att lösa multipel utbredning av strålen; mäta och kontrollera den radiofrekventa strålningen vid mm frekvenser.

Annons

Read Full Post »

5G stoppas i Bryssel

Planer på ett pilotprojekt i Bryssel för 5G har stoppats på grund av misstänkta hälsorisker.

Miljöministern Céline Fremault förklarar att det inte kan uteslutas att 5G medför hälsorisker för befolkning. Hon förklarar att det är otänkbart för henne att införa 5G om inte säkerheten kan accepteras. Befolkningen i Bryssel är inte laboratoriemöss vars hälsa kan säljas ut på grund av vinstintressen.

Read Full Post »

Hög radiofrekvent strålning på centralstationen i Stockholm

Vi mätte den radiofrekventa (RF) strålningen på centralstationen i Stockholm i november 2015. Resultaten har publicerats och vi diskuterar även biologiska effekter av strålningen och det gränsvärde som används. Detta är satt av ICNIRP, en privat tysk organisation, och baseras på uppvärmning av mikrovågor varvid man negligerar andra biologiska effekter som inte beror på uppvärmning av vävnaden.

I studien använde vi oss av apparatur (EME Spy 200) som mäter 20 olika RF-band i området 88 till 5850 MHz. Medianvärdet uppgick till 921 µW/m² (eller 0,092 μW/cm²; 1 μW/m²=0.0001 μW/cm²) med en del höga värden över 95 544 µW/m² (6 V/m), dvs över högsta möjliga mätvärdet för apparaten. Medelvärdet för total RF strålning varierade mellan 2817 och 4891 µW/m² för de olika mätomgångarna.

Särskilt hög strålning uppmättes på en del ställen, så kallade hot-spots, se bild. Bilden visar bottenplan av centralstationen med färgskala för områden med särskilt hög strålning.

Ett annat ställe med hög strålning exemplifieras av bilden nedan. En man står med sin smartphone intill en väggmonterade basstation, se pilen. Strålningen från basstationen (GSM +UMTS 900) var högre än högsta möjliga mätvärdet för EME Spy 200, 95 544 µW/m².

I stort sett alla uppmätta mätvärden överskred 30 till 60 µW/m² som är lägsta nivån för biologiska effekter enligt BioInitiative Working Group 2012. Det gränsvärde som används i Sverige är satt av ICNIRP men är föråldrat och baseras inte på aktuell kunskap. Utöver möjliga hälsoeffekter av strålningen är det viktigt att mäta den aktuella strålbelastningen i miljön inte minst med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen som ger ökad RF strålning i framtiden, t.ex. utbyggnaden av 5G nätet. Den radiofrekventa strålningen måste betraktas som ett miljögift som växer i omfattning.

Read Full Post »

Mätning av radiofrekventa elektromagnetiska fält i utomhusmiljön

Nyligen publicerades en artikel med resultat av mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF-EMF) utomhus. De två författarna från SSM använde mätutrustning monterad på taket av en bil. Bilen körde runt i tre områden: landsbygd (Ryssby, Ekerö), tätort (Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Ljungby) och huvudstad (Stockholm).

Total gjordes över 70000 mätningar. Följande resultat erhölls enligt Table 1 i artikeln:

                                                    Landbygd          Tätort                 Stockholm

Medianvärde (μW/m²)                        16                  270                     2600

Medelvärde (μW/m²)                        230                1500                     6700

Medianvärdet i Stockholm anges i ’Abstract’ till 2400 men enligt tabellen till 2600 mikroWatt/m² (μW/m²). Majoriteten av strålningen kommer från basstationer för GSM och UMTS (andra och tredje generationens mobiltelefoner). Radio/Tv kommunikation ger betydligt lägre värden.

Som framgår av tabellen är medelvärdet betydligt högre än medianvärdet. Det tyder på att det finns ett antal ’hot spots’, dvs områden med hög strålning, betydligt högre än medianvärdet. Tyvärr redovisar inte författarna spridningen av resultaten (högsta, lägsta strålvärden), vilket vore önskvärt.

Är denna stråldos skadlig, i synnerhet för personer bosatta i Stockholm? BioInitiative 2012 ger vägledning. För biologiska effekter av RF-EMF skrivs i sammanfattningen:

‘A scientific benchmark of 0.003 μW/cm² or three nanowatts per centimeter squared for ‘lowest observed effect level’ for RFR is based on mobile phone base station-level studies.’ 

I klartext innebär detta att biologiska effekter ses vid 0,003 μW/cm² motsvarande 30 μW/m². Med en säkerhetsfaktor om 10, dvs 10 gånger lägre nivå, blir detta värde givetvis ytterligare lägre. I BioInitiative 2007 angavs 100 μW/m² som effektnivå. Baserad på ny kunskap har denna nivå nu alltså sänkts. En omfattande genomgång görs i BioInitiative 2012 av nivåer för olika biologiska effekter.

Mätningar av dagens strålmiljö visar betydligt högre värden än vad som gäller för biologiska effekter, inte minst i Stockholms innerstad. I framtiden bör strålmiljön kartläggas både i bostäder, arbetsplatser och utomhus vilket kan göra det möjligt att minska strålbelastningen genom tekniska åtgärder.

Read Full Post »

Miljögifter i livsmedel

Inom Ren Åker Ren Mat har omfattande efterforskning skett under det gångna året om hur miljögifter sprids och hamnar i vår mat. Det gäller till exempel tungmetaller och organiska miljögifter. Både hormonstörande och cancerframkallande effekter av dessa gifter finns beskrivna. Slamspridning till åkermarken är en viktig källa till att miljögifter sprids till maten varför spridning av slam till åkermark måste totalförbjudas. Mer om detta kan läsas här.

Gunnar Lindgren är miljödebattör och miljöforskare med starkt engagemang för en giftfri miljö.

Miljöproblemen är globala. Inte minst i Kina med den kraftiga ekonomiska tillväxten har detta kommit att uppmärksammas mer och mer. Ett exempel är en artikel nyligen i tidningen Land om tungmetaller som hotar att stoppa kinesiskt lantbruk. Sverige riskerar samma sak om upplagringen av metallavfall i den svenska åkermarken fortsätter. Se artikel i tidningen Land.

Read Full Post »

PCB är cancerframkallande för människan – Grupp 1 enligt IARC

I februari 2013 möttes 26 experter vid WHO organet IARC (International Agency for Research on Cancer) i Lyon, Frankrike för att utvärdera cancerrisker av PCB.

Av PCB finns 209 olika typer med en till 10 kloratomer i en bifenylring. Tekniska PCB-produkter består av blandningar av olika PCB varianter. Dessa har sedan 1929 använts i t ex kondensatorer och transformatorer på grund av värmebeständighet men även i byggnadsmaterial som flytspackel och tätningsmaterial.

PCB är långlivade miljögifter som byggs in i det ekologiska systemet. Användningen förbjöds i Sverige år 1973 annat än i slutna system samt helt år 1978. Trots förbudet finns PCB kvar i ekosystemet och kan påvisas t ex i bröstmjölk. Maten är den viktigaste fortsatta exponeringskällan för människan. Det enda land som sägs ha kvar produktion av PCB är Nordkorea.

Vår forskargrupp har gjort en rad studier där halter av miljögifter som PCB undersökts hos patienter med cancer och friska personer kontrollpersoner i befolkningen. Vi har funnit klart ökad risk för exempelvis non-Hodgkin lymfom särskilt i samspel med Epstein-Barr virus. Resultaten är intressanta inte minst med tanke på att en av verkningsmekanismerna för PCB är nedsättning av immunförsvaret vilket i sig ökar risken för non-Hodgkin lymfom.

Enligt utvärderingen vid IARC är PCB cancerframkallande för människan, Grupp 1. Särskilt gäller det malignt melanom, non-Hodgkin lymfom och bröstcancer. Utvärderingen har publicerats i Lancet Oncology och kommer att ges ut som volym 107 i serien av IARC Monografier. Även polybromerade bifenyler (PBB) utvärderades med resultatet Grupp 2A (troligen cancerframkallande för människan).

Read Full Post »

Avloppsslam på åkermark

Det har under en längre tid förts en debatt för och emot spridning av avloppsslam på den svenska åkermarken. Problemet är att slammet innehåller långlivade miljögifter som kadmium, PCB, klorerade föreningar, fluorföreningar etc. Många av dessa är cancerframkallande. Gifterna förs i nästa steg över till den mat som produceras och som vi äter. Oacceptabelt höga halter hittas i viss barnmat och det dagliga tolererbara intaget kan överskridas vid ensidig kost. Detta har nyligen uppmärksammats av Livsmedelsverket.

I en artikel publicerad 23 januari 2013 ger Naturskyddsföreningen sin syn på saken.

Frågan om förbud mot slamspridning på åkermark har under många år drivits av Gunnar Lindgren, debattör och miljöforskare. Den intresserade kan hitta mer att läsa på hans hemsida.

Spridning av avloppsslam på åkermark bör förbjudas. Det är inte förenligt med ett hållbart samhälle att använda marken som deponi för miljögifter. Det är ett hot mot folkhälsan men kan på sikt även minska värdet på åkermarken för produktion av maten.

Read Full Post »

Missbildade barn i Haparanda

Norrländska socialdemokraten (NSD) har i en serie artiklar belyst utsläpp från det finska stålverket Outokumpu utanför Torneå. Det skall enligt uppgift röra sig om olika tungmetaller som kvicksilver. Även 6-värt krom har nämnts. 6-värt krom är enligt WHO (IARC) cancerframkallande för människan (Grupp I), och kan ge DNA-skador. Filmen om Erin Brockovich gäller en sann historia i Kalifornien. Den väckte stor uppmärksamhet och gällde utsläpp av 6-värt krom. Detta ledde till olika sjukdomar i befolkningen.

Om det i Haparanda finns ökat antal missbildade barn måste det givetvis utredas. Statistiskt sett föds 1-2 missbildade barn per 100 födda. Om det gäller en förorenad miljö är det rimligt att missbildningar ses under flera år och inte endast under ett år. Det senare kan vara en slumpartad anhopning.

Även andra utsläpp har diskuterats, t.ex. dioxiner. Dessa ansamlas i näringskedjan och kan i sin tur leda till att befolkningen exponeras via maten. Dioxinet TCDD är cancerframkallande för människan, Grupp I enligt IARC.

I en finsk artikel tillbakavisas att utsläppen utanför Torneå skulle leda till ohälsa.

Det enda rimliga är att göra en allsidig utredning, som inte bara gäller missbildningar utan även cancerförekomsten och annan sjuklighet. Detta kan göras med hjälp av de register som finns. Det går att kartlägga miljöbelastningen genom analys av olika prover, t.ex. från mark, vatten, luft och olika födoämnen. Slutligen är det möjligt att göra riktade undersökningar av befolkningen på individnivå.

Read Full Post »

Antalet män med testikelcancer ökar och fertiliteten går ner enligt en färsk studie från Åbo, Finland

Nyligen publicerades en studie från Åbo som visar att mellan åren 1998 till 2006 minskade för 19-åriga män totala antalet spermier från 227 miljoner för födda 1979-81 till 202 miljoner födda 1982-83 och allra lägst, 165 miljoner för födda 1987. Särskilt bekymmersamt var fyndet för de senast födda eftersom 15 % hade mindre än 15 miljoner spermier/ml vilket bedömdes medföra stora problem att kunna få barn på naturlig väg. För 28 % med färre än 40 miljoner spermier/ml bedömdes det ta längre tid än normalt till graviditet. En amerikansk studie anger att för normal graviditet krävs minst 48 miljoner spermier/ml. WHO har satt som gräns för normal fertilitet 15 miljoner spermier/ml vilket i den finska studien bedöms vara för lågt satt.

I Finland ses nu en kraftig uppgång av incidensen av testikelcancer (se Cancer in Finland 2006 and 2007, Table 5). Det sker parallellt med att fertiliteten sjunker enligt den aktuella studien. För män i Finland som är födda omkring 1980 är risken för testikelcancer 8 till 10 gånger högre än för män födda omkring 1950. Detta tyder på att miljön är orsaken till den kraftiga riskökningen, det finns inga andra tänkbara orsaker som kan förklara den stora riskökningen.

Även i Sverige ses en kraftig ökning av antalet unga män som drabbas av testikelcancer, se figur 15a ur det svenska cancerregistret. Figuren visar att den åldersjusterade incidensen har ökat särskilt markant de senaste årtiondena.

Endast miljöfaktorer kan förklara så snabba ändringar i mäns fertilitet och risken för testikelcancer. Till skillnad från majoriteten av andra cancerformer drabbar testikelcancer unga män, för andra cancertyper ökar risken med tilltagande ålder. Den teori som lanserats är exponering under graviditeten för miljögifter, framför allt hormonaktiva, ökar risken för testikelcancer men även för genitala missbildningar och leder till minskad fertilitet hos sonen.

För ett antal år sedan testade vi denna hypotes genom att modern till söner med testikelcancer fick lämna blodprov för analys av miljögifter. Även sönerna fick lämna blodprov. Via befolkningsregistret rekryterade vi som kontroller unga män utan testikelcancer som fick lämna blodprov liksom deras mödrar. Grupperna var jämförbara beträffande ålder. Vi fann inga statistiskt säkerställda skillnader mellan söner med testikelcancer och kontroller utan cancer. Däremot var halterna förhöjda av miljögifter som PCB, hexaklorbensen och klordaner hos mödrar till söner med testikelcancer jämfört med mödrar till söner utan testikelcancer. Studien publicerades 2003 i Environmental Health Perspectives.

Sammantaget tyder dessa studier på att manlig fertilitet och risken för testikelcancer huvudsakligen beror på miljöfaktorer. Det gäller att identifiera dem för att kunna sätta in preventiva åtgärder. Minskande manlig fertilitet och ökad incidens av testikelcancer tyder på att vi inte har kontroll över situationen. Inte minst gäller det att skydda fostret från skadlig påverkan av miljögifter via modern. Fyndet i den finska studien bekräftar det man diskuterat länge och är i sig inget nytt.

Man kan fråga sig om det nya resultatet är ett ytterligare inlägg i debatten som snabbt glöms bort av myndigheter som är satta till att övervaka miljö och hälsa. Leder det till några åtgärder? Leder det till prioritering av detta forskningsområde? Leder det till möjlighet att få forskningsresurser för ytterligare studier? Tillåt mig tvivla! Om börsen går upp 0.3 % eller faller med 1 % är det stora nyheter. Men om miljön ger oss cancer eller andra sjukdomar är det av mindre intresse. Det behövs medel till ett oberoende forskningsinstitut med oberoende forskningsmedel.

Read Full Post »

Hormoslyr

Nyligen avslöjades en skandal i Tyskland där en tillverkare sålt djurfoder förorenat med dioxiner.  Detta ledde till att över 5000 gårdar fick stängas tillfälligt på grund av för höga halter av dioxiner i exempelvis ägg och kött.  Dioxin är inget nytt. Redan på 1970-talet debatterades i Sverigen intensivt besprutning av lövsly med Hormoslyr. I Hormoslyr fanns föroreningar, inte minst dioxiner.  Nedan följer en redogörelse om detta.

Hormoslyr, DDT, PCB, asbest – namnen är många på ämnen som använts i syfte att förbättra tillvaron för oss alla, men som visat sig vara farliga för människor och djur. Samtliga är nu förbjudna men många har i sitt arbete utsatts för farliga halter av dessa produkter. Andra har blivit passivt exponerade i sin dagliga miljö utan att själva arbetat med dessa ämnen. Tusentals männsikor över hela världen har fått sätta livet till främst i olika cancersjukdomar och fortfarande skördas nya offer trots att ämnena har varit förbjudna sedan 10-tals år.

Vad var Hormoslyr? Det var handelsnamnet på två fenoxisyror, 2,4,5-T och 2,4-D, som blandades till en lösning som användes för besprutning av lövsly och ogräs. De tillverkades första gången 1941 och började användas kommersiellt i USA 1944. Tanken var att de allierade skulle använda dem i kriget mot Tyskland, men freden kom emellan 1945. De kom dock att användas under Koreakriget 1950-53 av USA, något som knappast alls har uppmärksammats.

Hormoslyr började användas i liten skala i det svenska skogsbruket 1947 men ökade markant från 1950-talet och framåt. Arbetsgivarna hävdade att Hormoslyr kunde användas utan hälsorisker och att skyddskläder inte behövdes. En del skogsarbetare var dock oroliga varför facket skickade brev till tillverkaran och krävde ytterligare information. I svaret daterat 25 mars 1963 angavs att någon risk för cancer inte fanns och att inga fall av förgiftning av människa eller djur hade påvistas.

Hormoslyr levererades som en 30-40-procentig lösning och måste på arbetsplatsen spädas ut till 3-4 procents lösning. En del arbetare berättade att de rörde om i tunnan med hela armen för att blanda till lösningen. Ibland tillsattes dieselolja för att öka klibbigheten så att fenoxisyran lättare skulle fastna på bladen. Besprutningen var ett typiskt sommarjobb med ryggspruta eller fickning, dvs man gjorde ett jack med yxa i trädet och sprutade in Hormoslyr. Många skolungdomar jobbade sommartid med besprutning och deltog ibland i dåtidens ”paintball” genom att sikta på varandra med sprutaggregatet eller fickningskannan. Även flygplansbesprutning förekom och nejden kläddes då i sprutdimma med en typisk sötaktig doft.

År 1976 träffade jag en patient med en ovanlig tumörform, mjukdelssarkom, som varit skogsarbetare och sprutat med Hormoslyr. Inom kort träffade jag på ytterligare patienter med samma ovanliga tumörform och som även använt Hormoslyr tidigare. I ett flertal grundliga undersökningar fann jag  och min forskargrupp ett samband mellan Hormoslyr och mjukdelssarkom men även en mer vanlig cancertyp, lymfom (tumör i lymfkörtlar).

Ute i världen hade Vietnamkriget avslutats 1975. Stora mängder Agent Orange hade av USA sprutats över SydVietnam för att avlöva vegetationen för att lättare kunna se gerillan. Besprutningarna gjordes från flygplan under åren 1962-1970 men förbjöds definitivt 1971. Agent Orange innehöll samma fenoxisyror som i Hormoslyr, som under samma tidsperiod nådde sin kulmen för användning i de svenska skogarna. I början av 1970 talet kunde oberoende forskare i USA visa att Agent Orange innehöll världens mest giftiga förorening, dioxin. Detta bidrog till att användningen i Vietnam stoppades. Dokumentation om dioxiner i fenoxisyror kunde spåras redan till 1964 i hemliga företagsrapporter vid Dow Chemical, en av världens största tillverkare av preparaten.

Resten är historia. Användningen av fenoxisyran 2,4,5-T  förbjöds i Sverige 1977 och i USA i början av 1980-talet, dvs vare sig Hormoslyr eller Agent Orange fick användas mer. Amerikansk militär som utsatts för Agent Orange och drabbats av vissa cancerformer, bland annat mjukdelssarkom och lymfom, fick ekonomisk ersättning.

Trots att våra resultat aktivt motarbetades av industrin och deras konsulter klassades dioxin av WHO som cancerframkallande för människan år 1997. Alla de personer som kommit i kontakt med dessa preparat fick i sig dioxin vilket var den främsta orsaken till att de fick cancer. Både Hormoslyr och Agent Orange har skördat 1000-tals canceroffer, många med en för tidig död som följd. Om tidiga varningstecken av hälsorisker tagits på allvar hade mycket onödigt lidande kunnat undvikas.

Read Full Post »