Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘PCB’ Category

I mars 2015 utvärderade 17 experter från 11 länder vid WHO’s cancerorgan IARC cancerrisker av bekämpningsmedel däribland glyfosat. Det är ett storsäljande ogräsmedel under bland annat namnet Roundup, som används i jordbruket men även privat i villaträdgårdar etc. Det finns att köpa även i sprayflaskor för besprutning av grusgångar, garageuppfarter osv. Glyfosat kan återfinnas t.ex. i blod, bröstmjölk och urin främst hos jordbruksarbetare. Även förgiftning av vatten har påvisats i vissa områden.

Utvärderingen grundades både på studier av människa och djur. Glyfosat leder till skador på DNA och kromosomer. Ökad risk har visats bland besprutare för lymfom (non-Hodgkin lymfom), leukemier och även en del andra cancerformer. Ökad cancerrisk har även visats i djurstudier. Våra studier har visat ökad risk för non-Hodgkin lymfom, vilka ingick i beslutsunderlaget.

Experterna vid IARC bedömde glyfosat som ”troligen” cancerframkallande för människa (probably carcinogenic to humans Group 2A).

Monsanto är ett av de företag som tillverkar glyfosat. Naturligtvis har beslutet vid IARC lett till kraftig motreaktion från industrin. Det är märkligt att det i Sverige saknas debatt om preparatet som finns fritt tillgängligt för allmänheten. Självklart borde glyfosat dras in från marknaden och om något endast få användas av personer med licens för besprutning, något som gjorts i vissa länder.

Viss debatt finns internationellt, se t.ex.

http://www.theguardian.com/cities/2015/apr/21/glyphosate-probably-carcinogenic-pesticide-why-cities-use-it

Eller

http://www.independent.co.uk/news/science/glyphosate-scientists-urge-caution-over-experts-claims-pesticide-is-probably-carcinogenic-10397787.html

Non-Hodgkin lymfom orsakas av kemikalier som påverkar immunsystemet och ger andra skador. Exempel på sådana kemikalier är PCB, dioxiner och bekämpningsmedel. Sedan 1970 har det skett en kraftig ökning av antalet personer som insjuknar enligt cancerregistret. Denna trend får ses som ett uttryck för den ökning av cancerframkallande ämnen, t.ex. miljögifter, som vi utsätts för.

ICD-7 - 200

Read Full Post »

I februari 2013 möttes 26 experter vid WHO organet IARC (International Agency for Research on Cancer) i Lyon, Frankrike för att utvärdera cancerrisker av PCB.

Av PCB finns 209 olika typer med en till 10 kloratomer i en bifenylring. Tekniska PCB-produkter består av blandningar av olika PCB varianter. Dessa har sedan 1929 använts i t ex kondensatorer och transformatorer på grund av värmebeständighet men även i byggnadsmaterial som flytspackel och tätningsmaterial.

PCB är långlivade miljögifter som byggs in i det ekologiska systemet. Användningen förbjöds i Sverige år 1973 annat än i slutna system samt helt år 1978. Trots förbudet finns PCB kvar i ekosystemet och kan påvisas t ex i bröstmjölk. Maten är den viktigaste fortsatta exponeringskällan för människan. Det enda land som sägs ha kvar produktion av PCB är Nordkorea.

Vår forskargrupp har gjort en rad studier där halter av miljögifter som PCB undersökts hos patienter med cancer och friska personer kontrollpersoner i befolkningen. Vi har funnit klart ökad risk för exempelvis non-Hodgkin lymfom särskilt i samspel med Epstein-Barr virus. Resultaten är intressanta inte minst med tanke på att en av verkningsmekanismerna för PCB är nedsättning av immunförsvaret vilket i sig ökar risken för non-Hodgkin lymfom.

Enligt utvärderingen vid IARC är PCB cancerframkallande för människan, Grupp 1. Särskilt gäller det malignt melanom, non-Hodgkin lymfom och bröstcancer. Utvärderingen har publicerats i Lancet Oncology och kommer att ges ut som volym 107 i serien av IARC Monografier. Även polybromerade bifenyler (PBB) utvärderades med resultatet Grupp 2A (troligen cancerframkallande för människan).

Read Full Post »

Det har under en längre tid förts en debatt för och emot spridning av avloppsslam på den svenska åkermarken. Problemet är att slammet innehåller långlivade miljögifter som kadmium, PCB, klorerade föreningar, fluorföreningar etc. Många av dessa är cancerframkallande. Gifterna förs i nästa steg över till den mat som produceras och som vi äter. Oacceptabelt höga halter hittas i viss barnmat och det dagliga tolererbara intaget kan överskridas vid ensidig kost. Detta har nyligen uppmärksammats av Livsmedelsverket.

I en artikel publicerad 23 januari 2013 ger Naturskyddsföreningen sin syn på saken.

Frågan om förbud mot slamspridning på åkermark har under många år drivits av Gunnar Lindgren, debattör och miljöforskare. Den intresserade kan hitta mer att läsa på hans hemsida.

Spridning av avloppsslam på åkermark bör förbjudas. Det är inte förenligt med ett hållbart samhälle att använda marken som deponi för miljögifter. Det är ett hot mot folkhälsan men kan på sikt även minska värdet på åkermarken för produktion av maten.

Read Full Post »

Nyligen publicerades en studie från Åbo som visar att mellan åren 1998 till 2006 minskade för 19-åriga män totala antalet spermier från 227 miljoner för födda 1979-81 till 202 miljoner födda 1982-83 och allra lägst, 165 miljoner för födda 1987. Särskilt bekymmersamt var fyndet för de senast födda eftersom 15 % hade mindre än 15 miljoner spermier/ml vilket bedömdes medföra stora problem att kunna få barn på naturlig väg. För 28 % med färre än 40 miljoner spermier/ml bedömdes det ta längre tid än normalt till graviditet. En amerikansk studie anger att för normal graviditet krävs minst 48 miljoner spermier/ml. WHO har satt som gräns för normal fertilitet 15 miljoner spermier/ml vilket i den finska studien bedöms vara för lågt satt.

I Finland ses nu en kraftig uppgång av incidensen av testikelcancer (se Cancer in Finland 2006 and 2007, Table 5). Det sker parallellt med att fertiliteten sjunker enligt den aktuella studien. För män i Finland som är födda omkring 1980 är risken för testikelcancer 8 till 10 gånger högre än för män födda omkring 1950. Detta tyder på att miljön är orsaken till den kraftiga riskökningen, det finns inga andra tänkbara orsaker som kan förklara den stora riskökningen.

Även i Sverige ses en kraftig ökning av antalet unga män som drabbas av testikelcancer, se figur 15a ur det svenska cancerregistret. Figuren visar att den åldersjusterade incidensen har ökat särskilt markant de senaste årtiondena.

Endast miljöfaktorer kan förklara så snabba ändringar i mäns fertilitet och risken för testikelcancer. Till skillnad från majoriteten av andra cancerformer drabbar testikelcancer unga män, för andra cancertyper ökar risken med tilltagande ålder. Den teori som lanserats är exponering under graviditeten för miljögifter, framför allt hormonaktiva, ökar risken för testikelcancer men även för genitala missbildningar och leder till minskad fertilitet hos sonen.

För ett antal år sedan testade vi denna hypotes genom att modern till söner med testikelcancer fick lämna blodprov för analys av miljögifter. Även sönerna fick lämna blodprov. Via befolkningsregistret rekryterade vi som kontroller unga män utan testikelcancer som fick lämna blodprov liksom deras mödrar. Grupperna var jämförbara beträffande ålder. Vi fann inga statistiskt säkerställda skillnader mellan söner med testikelcancer och kontroller utan cancer. Däremot var halterna förhöjda av miljögifter som PCB, hexaklorbensen och klordaner hos mödrar till söner med testikelcancer jämfört med mödrar till söner utan testikelcancer. Studien publicerades 2003 i Environmental Health Perspectives.

Sammantaget tyder dessa studier på att manlig fertilitet och risken för testikelcancer huvudsakligen beror på miljöfaktorer. Det gäller att identifiera dem för att kunna sätta in preventiva åtgärder. Minskande manlig fertilitet och ökad incidens av testikelcancer tyder på att vi inte har kontroll över situationen. Inte minst gäller det att skydda fostret från skadlig påverkan av miljögifter via modern. Fyndet i den finska studien bekräftar det man diskuterat länge och är i sig inget nytt.

Man kan fråga sig om det nya resultatet är ett ytterligare inlägg i debatten som snabbt glöms bort av myndigheter som är satta till att övervaka miljö och hälsa. Leder det till några åtgärder? Leder det till prioritering av detta forskningsområde? Leder det till möjlighet att få forskningsresurser för ytterligare studier? Tillåt mig tvivla! Om börsen går upp 0.3 % eller faller med 1 % är det stora nyheter. Men om miljön ger oss cancer eller andra sjukdomar är det av mindre intresse. Det behövs medel till ett oberoende forskningsinstitut med oberoende forskningsmedel.

Read Full Post »