Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Sköldkörtelcancer’ Category

Incidensen av cancer i sköldkörteln i de nordiska länderna ökar enligt statistik från de nordiska cancerregistren, med en tydlig brytpunkt 2006, enligt en studie som publicerats av vår forskargrupp. Incidensen ökade statistiskt signifikant från 2006 till 2013 för kvinnor med 6,16 % årligen (95 % Cl +3,94, +8,42 %) och för män med 6,84 % (95 % Cl +3,69, +10,08 %). Enligt det svenska cancerregistret var det främst den strålkänsliga papillära typen som ökade, även där med en tydlig brytpunkt år 2006 för kvinnor, +9,58 % (95% Cl +5,85, +13,44 %). För män fanns ingen motsvarande brytpunkt. Där var den årliga uppgången för de undersökta åren 1993-2013 +3,95 % (95 % Cl +2,20, +5,73 %).

Cancer i sköldkörteln är en relativt ovanlig cancer med totalt 157 fall bland män och 429 fall bland kvinnor enligt det svenska cancerregistret år 2013. Den är 2-3 ggr vanligare hos kvinnor än hos män. Ökad screening efter sköldkörtelcancer har uppgetts som en möjlig orsak till den ökande incidensen. Ökad exponering för radioaktiv strålning har visat en tydlig incidensökning av den papillära typen efter de två kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl och Fukoshima redan inom tre år och speciellt hos barn. Även den ökande användningen av röntgenundersökningar med exponering av sköldkörteln kan ha bidragit till uppgången.

En orsak som behöver undersökas vidare är radiofrekvent strålning, vilket vi diskuterar i artikeln. Uppgången i incidens av sköldkörtelcancer sammanfaller med den starkt ökande mobiltelefonanvändningen. Antennen, som tidigare var uppåtriktad, har nu på de flesta smartphones flyttats till nedre delen av mobilen, vilket ger en ökad stråldos till sköldkörteln, se figur. En smartphone kan dessutom ha ytterligare antenner för trådlös kommunikation.

 

thyroid-cancer-incidence-figure-10Figur. Placering av antennen i förhållande till sköldkörteln.

 

Read Full Post »

Från Korea har det kommit en rapport om incidensen och dödligheten i cancer. Under tidsperioden 1999 till 2010 ökade all cancer med 3,3 % årligen. En mycket kraftig ökning av sköldkörtelcancer sågs, 24,8 % årligen för män och 24,2 % för kvinnor, en statistiskt säkerställd uppgång av antalet fall.

Även tumörer i hjärna och nervsystem ökade, 1,0 % årligen för män och 0,5 % årligen för kvinnor. Ökningstakten var statistiskt signifikant för män (p<0,05 %). För bägge könen sammantaget var ökningstakten 0,8 % årligen, även detta statistiskt säkerställt (p<0,05).

Artikeln redovisar endast trender ur cancerregister utan någon diskussion om möjliga faktorer som kan förklara ändringar i förekomsten av olika cancerformer. Detta är alltså återigen en artikel som visar på ökning av hjärntumörer – fakta som motsäger påståenden om att ingen ökning ses.

Read Full Post »

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl nära Pripyat i Ukraina ägde rum den 26 april 1986. Stora områden i Vitryssland, Ryssland och Ukraina kontaminerades av radioaktivt utsläpp. Även stora landområden i  Sverige drabbades av radioaktivt nedfall. Över 300 000 personer evakuerades från närliggande områden i Ukraina. I år är det alltså 25 år sedan olyckan inträffade som återigen har blivit aktuell efter kärnkraftskatastrofen i Japan efter jordbävningen och åtföljande tsunami. Japan är mitt i Fukushima-olyckan. Varken utsläpp, akuta eller långsiktiga risker är kända eller närmare kartlagda.

I svenska medier har uppgifterna varit motstridiga om cancerrisker efter Tjernobylolyckan. I en nyligen publicerad artikel av Cardis och Hatch konstateras dock att risken för sköldkörtelcancer är klart förhöjd för barn som exponerades i Tjernobylområdet för radioaktivt jod. Även andra cancerformer har ökat i antal. Hos arbetare som städade upp efter olyckan ses ökad risk för leukemi, andra blodsjukdomar, katarakt i ögat och hjärt-kärlsjukdomar.

Läkaren Martin Tondel disputerade 2007 vid Linköpings universitet med sin avhandling Malignancies in Sweden after the Chernobyl accident in 1986. Han visade på ett samband mellan nedfallet av cesium-137 och ökad cancerförekomst i norra Sverige. Avhandlingen kritiserades i Läkartidningen av dåvarande generaldirektören för Statens Strålskyddsinstitut (SSI, nuvarande Strålskyddsmyndigheten; SSM), Lars Erik Holm och ett par forskare vid Karolinska institutet som inte godtog avhandlingens slutsatser. Martin Tondel kunde dock bemöta denna kritik.

Cardis och Hatch efterlyser i sin artikel långtidsuppföljning av stråldrabbade personer (kohortstudie). Onekligen har Sverige goda möjligheter till detta. Martin Tondel och medarbetare har karakteriserat stråldosen till samtliga drabbade i Sverige bosatta i länen med nedfall men även i en jämförelsegrupp. Det har nu gått ytterligare några år sedan avhandlingen och Sverige har ett cancerregister med data till 2009. Även andra sjukdomar kan undersökas med de register vi har.

Kostnaden för en uppdatering av studien är måttlig men intresset är obefintligt från myndigheter och bidragsgivare. Varför är det så omöjligt att få bidrag till fortsatta studier? SSM anser att risken för cancer inte finns i Sverige eller är mycket liten jämfört med all annan cancer. Men kunskap om obefintlig cancerrisk vid de stråldoser som drabbade Sverige är viktig kunskap i den fortsatta debatten. Om ökad risk ses även i fortsatt studie är det av betydelse för att kvantifiera risken vid låga stråldoser. Det är även viktigt att kunna beskriva dos-effektsambandet. Ingen effekt, tidig effekt, sen effekt eller både tidig och sen effekt av nedfallet för cancerutveckling?

Read Full Post »