Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Strålsäkerhetsmyndigheten’ Category

Den första artikeln publicerades den 21 mars 2014. Den kan återfinnas här med läsarkommentarer.

Inte oväntat gick Strålskyddsmyndigheten (SSM) i svaromål den 2 april. Torsten Augustsson vid SSM, tidigare patentingenjör vid Ericsson, skriver: ”WHO:s cancerforskningsinstitut IARC klassade år 2011 radiovågor som ”möjligen cancerframkallande”. Det är den svagaste misstankegraden som innebär att ett samband mellan cancer och radiovågor inte är troligt.” Detta påstående är felaktigt. Möjlig betyder just ’möjlig’ och inte ’inte trolig’. Detta kommenteras i en slutreplik i Skolvärlden den 11 april.

Kommentaren från SSM ger intrycket av att det är viktigare att skydda telecomindustrin är folkhälsan.

Read Full Post »

Nyligen publicerades en artikel med resultat av mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF-EMF) utomhus. De två författarna från SSM använde mätutrustning monterad på taket av en bil. Bilen körde runt i tre områden: landsbygd (Ryssby, Ekerö), tätort (Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Ljungby) och huvudstad (Stockholm).

Total gjordes över 70000 mätningar. Följande resultat erhölls enligt Table 1 i artikeln:

                                                    Landbygd          Tätort                 Stockholm

Medianvärde (μW/m2)                        16                  270                     2600

Medelvärde (μW/m2)                        230                1500                     6700

Medianvärdet i Stockholm anges i ’Abstract’ till 2400 men enligt tabellen till 2600 mikroWatt/m2 (μW/m2). Majoriteten av strålningen kommer från basstationer för GSM och UMTS (andra och tredje generationens mobiltelefoner). Radio/Tv kommunikation ger betydligt lägre värden.

Som framgår av tabellen är medelvärdet betydligt högre än medianvärdet. Det tyder på att det finns ett antal ’hot spots’, dvs områden med hög strålning, betydligt högre än medianvärdet. Tyvärr redovisar inte författarna spridningen av resultaten (högsta, lägsta strålvärden), vilket vore önskvärt.

Är denna stråldos skadlig, i synnerhet för personer bosatta i Stockholm? BioInitiative 2012 ger vägledning. För biologiska effekter av RF-EMF skrivs i sammanfattningen:

‘A scientific benchmark of 0.003 μW/cm2 or three nanowatts per centimeter squared for ‘lowest observed effect level’ for RFR is based on mobile phone base station-level studies.’ 

I klartext innebär detta att biologiska effekter ses vid 0,003 μW/cm2 motsvarande 30 μW/m2. Med en säkerhetsfaktor om 10, dvs 10 gånger lägre nivå, blir detta värde givetvis ytterligare lägre. I BioInitiative 2007 angavs 100 μW/m2 som effektnivå. Baserad på ny kunskap har denna nivå nu alltså sänkts. En omfattande genomgång görs i BioInitiative 2012 av nivåer för olika biologiska effekter.

Mätningar av dagens strålmiljö visar betydligt högre värden än vad som gäller för biologiska effekter, inte minst i Stockholms innerstad. I framtiden bör strålmiljön kartläggas både i bostäder, arbetsplatser och utomhus vilket kan göra det möjligt att minska strålbelastningen genom tekniska åtgärder.

Read Full Post »

Den 3 juli 2013 publicerades ett debattinlägg i Trelleborgs Allehanda om mobilstrålningens hälsorisker. Författarna är kritiska till att Strålskyddsmyndigheten (SSM) inte tar de påvisade hälsoriskerna på allvar. De pekar även på de jävsförhållanden som finns bland en del experter som SSM anlitar. Debattörerna anser att större hänsyn tas till industrins vinstintressen än människors hälsa. Hela inlägget kan läsas här.

Read Full Post »

Lyssna till ett intressant reportage i Studio Ett om mobiltelefoner och risk för cancer:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4567517

 

 

Read Full Post »

Nedan följer några länkar till diskussion om olyckan:

”The risks associated with iodine-131 contamination in Europe are no longer ”negligible,” according to CRIIRAD, a French research body on radioactivity. The NGO is advising pregnant women and infants against ”risky behaviour,” such as consuming fresh milk or vegetables with large leaves.”
http://www.euractiv.com/en/health/radiation-risks-fukushima-longer-negligible-news-503947

Även på andra håll på jorden diskuteras olyckan:
http://mnhopkins.blogspot.com/2011/04/freedom-against-censorship-thailand.html

Japans strålskyddsmyndighet har nu uppgraderat strålningsnivån till högsta riskfaktor
http://www.nyhetskanalen.se/1.2091634/2011/04/11/japan_utvidgar_evakueringszon

Se intervju i Aftonbladet med Frigyes Reisch, en av Sveriges ledande experter på kärnkraftsäkerhet, som tidigare sagt att Fukushima är lika allvarligt som Tjernobyl.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12871729.ab

Rapporteringen om konsekvenser för hälsan efter Tjernobylolyckan varierar beroende på vem som uttalar sig, se t ex bifogade rapport från Tyskland 20 år efter olyckan (International Physicians for the Prevention of Nuclear War; http://www.ippnw.org/ ).

I nummer 1/2011 av tidningen Strålsäkert från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) uttalar sig myndighetens forskningschef, Leif Moberg, tvärsäkert om cancerrisker i Sverige efter Tjernobyl (min kursiv):

”Med dagens kunskap bedömer flertalet experter att det inte är möjligt att någonsin kunna se en ökning av antalet cancerfall i Sverige till följd av Tjernobyl olyckan. – Det beror på att de stråldoser vi får är låga. Antalet förväntade cancerfall är för få för att kunna påvisas statistiskt jämfört med alla cancerfall som har andra orsaker, säger Leif Moberg, Strålsäkerhetsmyndighetens forskningschef.

– Men det finns forskare som har en annan uppfattning.”

Read Full Post »

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl nära Pripyat i Ukraina ägde rum den 26 april 1986. Stora områden i Vitryssland, Ryssland och Ukraina kontaminerades av radioaktivt utsläpp. Även stora landområden i  Sverige drabbades av radioaktivt nedfall. Över 300 000 personer evakuerades från närliggande områden i Ukraina. I år är det alltså 25 år sedan olyckan inträffade som återigen har blivit aktuell efter kärnkraftskatastrofen i Japan efter jordbävningen och åtföljande tsunami. Japan är mitt i Fukushima-olyckan. Varken utsläpp, akuta eller långsiktiga risker är kända eller närmare kartlagda.

I svenska medier har uppgifterna varit motstridiga om cancerrisker efter Tjernobylolyckan. I en nyligen publicerad artikel av Cardis och Hatch konstateras dock att risken för sköldkörtelcancer är klart förhöjd för barn som exponerades i Tjernobylområdet för radioaktivt jod. Även andra cancerformer har ökat i antal. Hos arbetare som städade upp efter olyckan ses ökad risk för leukemi, andra blodsjukdomar, katarakt i ögat och hjärt-kärlsjukdomar.

Läkaren Martin Tondel disputerade 2007 vid Linköpings universitet med sin avhandling Malignancies in Sweden after the Chernobyl accident in 1986. Han visade på ett samband mellan nedfallet av cesium-137 och ökad cancerförekomst i norra Sverige. Avhandlingen kritiserades i Läkartidningen av dåvarande generaldirektören för Statens Strålskyddsinstitut (SSI, nuvarande Strålskyddsmyndigheten; SSM), Lars Erik Holm och ett par forskare vid Karolinska institutet som inte godtog avhandlingens slutsatser. Martin Tondel kunde dock bemöta denna kritik.

Cardis och Hatch efterlyser i sin artikel långtidsuppföljning av stråldrabbade personer (kohortstudie). Onekligen har Sverige goda möjligheter till detta. Martin Tondel och medarbetare har karakteriserat stråldosen till samtliga drabbade i Sverige bosatta i länen med nedfall men även i en jämförelsegrupp. Det har nu gått ytterligare några år sedan avhandlingen och Sverige har ett cancerregister med data till 2009. Även andra sjukdomar kan undersökas med de register vi har.

Kostnaden för en uppdatering av studien är måttlig men intresset är obefintligt från myndigheter och bidragsgivare. Varför är det så omöjligt att få bidrag till fortsatta studier? SSM anser att risken för cancer inte finns i Sverige eller är mycket liten jämfört med all annan cancer. Men kunskap om obefintlig cancerrisk vid de stråldoser som drabbade Sverige är viktig kunskap i den fortsatta debatten. Om ökad risk ses även i fortsatt studie är det av betydelse för att kvantifiera risken vid låga stråldoser. Det är även viktigt att kunna beskriva dos-effektsambandet. Ingen effekt, tidig effekt, sen effekt eller både tidig och sen effekt av nedfallet för cancerutveckling?

Read Full Post »

Läs intressant inlägg i Birger Schlaugs blogg beträffande bl a Strålsäkerhetsmyndighetens rapport här.

Read Full Post »

Older Posts »