Interphone Canada redovisar fördubblad risk för hjärntumör (gliom) för användning av mobiltelefon

Resultat för hela Interphone publicerades 2010. För gruppen med högst sammanlagd användning av mobiltelefon, 1640 timmar eller mer påvisades statistiskt säkerställd riskökning för gliom, oddskvot 1,40 (95% konfidensintervall 1,03–1,89).  Detta motsvarar mindre än en halv timme om dagen under 10 år (27 minuter).

I Interphone ingick 13 länder och trots att avsikten var att alla länder skall redovisa sina resultat separat så har det inte blivit fallet. Kanada har nu redovisat sina resultat. Totalt ingick 170 fall med gliom (svarsfrekvens 63 %) och 653 kontrollpersoner (svarsfrekvens 56 %).  Dessutom ingick endast 94 fall med meningiom, 57 fall med spottkörteltumör och 84 fall med tumör på hörselnerven (acusticusneurinom). För kumulativ användning av mobiltelefon 558 timmar eller mer sågs fördubblad risk för gliom, oddskvot 2,0 (95 % konfidensintervall 1,2 – 3,4). Risken ökade något till oddskvot 2,2 (95 % konfidensintervall 1,3 – 4,1) om man justerade för metodfel (minnesfel, selektionsfel på grund av lågt deltagande). Risken är alltså högre än för hela Interphone. Användning av mobiltelefon 558 timmar motsvarar mindre än 10 min om dagen under 10 år.

Studien bekräftar alltså vår slutsats att trådlösa telefoner ökar risken för gliom, se Carlberg, Hardell 2017.

Read Full Post »

Nya analyser av data i Interphonestudien stärker sambandet mellan mobiltelefoner och hjärntumörer (gliom)

Interphone var en studie av risken för hjärntumörer hos personer som använder mobiltelefon. I studien ingick patienter med hjärntumör och kontrollpersoner ur befolkningen. Undersökningen pågick i 13 länder mellan 2000-2004, men de sammanlagda resultaten publicerades först 2010. Total användning av mobiltelefon > 1,640 timmar gav en ökad risk med oddskvot = 1.40, 95 % konfidensintervall =1,03–1,89, d.v.s. en statistiskt signifikant överrisk för gliom (typ av hjärntumör). Risken var högre i gruppen av personer med regelbunden användning av mobiltelefoner; oddskvot = 1.82, 95 % konfidensintervall =1,15–2,89. Även för tumör på hörselnerven (acusticusneurinom) sågs en ökad risk.

I Interphonestudien fanns åldersskillnad mellan fall och kontroller. Dessutom intervjuades patienterna och tillhörande kontroller vid olika tidpunkter, kontrollerna i regel senare är patienterna. Detta är problematiskt för mobiltelefoner med snabbt ökande användning i befolkningen. Kontrollpersonen som hör till patienten kan därigenom få en högre användning av mobiltelefon. Användningen är även beroende av ålder.

En ny analys av data i Interphone har gjorts för fem länder, Australien, Kanada, Frankrike, Israel, Nya Zeeland. Av oklar anledning har den svenska gruppen även denna gång valt att inte delta. I den nya analysen ingick patienter och kontroller så nära i ålder som möjligt och även intervjuade tidsmässigt så nära som möjligt. Sammanlagd användning > 1,640 timmar gav nu en ökad risk med oddskvot = 2.82, 95 % konfidensintervall =1,09–7.32, d.v.s. en statistiskt signifikant överrisk som är högre än den som ursprungligen publicerats. Sambandet mellan mobiltelefoner och gliom stärktes ytterligare.

IARC vid WHO utvärderade cancerrisken av radiofrekvent strålning i maj 2011. Slutsatsen blev – möjligen cancerframkallande för människa (hjärntumörer). Sedan dess har ytterligare studier stärkt sambandet. Det är därför angeläget att IARC gör en ny utvärdering av kunskapsläget.

Read Full Post »

Nya resultat i den internationella Interphone-studien bekräftar ökad risk för hjärntumör – gliom – för personer som använder mobiltelefon

Interphone omfattade 13 länder och gjordes åren 2000 till 2004. Resultaten för hela studien publicerades först 6 år senare år 2010. I en ny artikel 12 år senare har tumörläget undersökts i förhållande till dosfördelningen i hjärnan av den radiofrekventa (RF) strålningen från en mobiltelefon (Grell et al 2016). Tumörläget analyserades för 792 patienter med gliom i förhållande till avståndet till det öra som mestadels användes vid mobilsamtal.

Den högsta risken påvisades för gliom med kortast avstånd (0-55 mm) vilket gav α = 2.37, 95 % konfidensintervall (KI) = 1.56-4.56.

Tabell 3 i artikeln visar att tumörstorlek, antal år som mobiltelefonen använts och sammanlagd användningstid (totalt antal timmar och samtal) var variabler där de med störst storlek och högst exponering hade högst risk i gruppen med kortast avstånd till ytterörat.

α och 95 % KI i gruppen med kortast avstånd mellan ytterörat och tumörcentrum (0-55 mm)

Tumörstorlek                        α                    95 % KI

≤18 cm³                              1.96               1.51 – 3.66

>18 cm³                              4.09               1.90 – 12.0

Antal år som mobilen använts

<6 år                                   2.02               1.31 – 4.28

≥6 år                                   3.27               1.92 – 11.3

Totalt antal timmar

<200 timmar                       1.57                1.29 – 3.36

≥200 timmar                       4.06                2.03 – 11.6

Totalt antal samtal

<4,000                                1.55                1.25 – 3.42

≥4,000                                3.56                2.05 – 9.88

Författarna sammanfattar att ‘Taken together, our results suggest that ever using a mobile phone regularly is associated with glioma localization in the sense that more gliomas occurred closer to the ear on the side of the head where the mobile phone was reported to have been used the most. However, this trend was not related to amount of mobile phone use, making it less likely that the association observed is caused by a relationship between mobile phone use and cancer risk.’

Första meningen är korrekt men är vilseledande. Vad undersökningen visar är att risken är störst för gliom i området med högst RF-strålning från mobiltelefonen.

Den andra meningen är inte korrekt. Risken var högst i gruppen med flest antal år som mobilen använts, flest antal timmar och samtal. Även om skillnaden inte är statistisk signifikant är det ett mönster som stämmer med ökad risk för gliom vid användning av mobiltelefon. Intressant är att risken även är högst för de tumörer med störst storlek, vilket är biologiskt rimligt.

En liknande tendens att nedtona risken finns i abstract: ‘The association was independent of the cumulative call time and cumulative number of calls.’

Korrekt slutsats av studien är att användning av mobiltelefon ökar risken för gliom. Författarlistan är omfångsrik och onekligen finns i gruppen riskförnekare, vilket troligen bidragit till att resultaten tonats ner i artikeln.

 

Fotnot: α visar ändringen av risken för gliom i det anatomiska området (0-55 mm) i förhållande till baslinjen (≥115.01 mm).

Read Full Post »

Tveksam studie från USA om incidensen av hjärntumörer

Little med flera (Little, M.P., Rajaraman, P., Curtis. R.E., Devesa, S.S., Inskip, P, Check, D.P., et al., 2012, ‘Mobile phone use and glioma risk: comparison of epidemiological study results with incidence trends in the United States’, BMJ, 344:e1147) studerade incidensen av hjärntumörer (gliom) i USA under tidsperioden 1992-2008. Resultatet jämfördes med risken för hjärntumör och användning av mobiltelefon i den så kallade Interphonestudien (Interphone Study Group, 2010) och Hardell-gruppen (Hardell et al., 2011). Vad som inte framgår i artikeln, men kan återfinnas i appendix på Internet, är att resultatet baseras på män i åldern 60-64 år bosatta i Los Angeles. Dessa data används för att dra generella slutsater för hela undersökningen, män och kvinnor i åldrarna 18 år och uppåt för samtliga 12 cancerregister som ingår i studien. Därvid görs ett flertal tveksamma antaganden. Slutsatsen av Little med flera att ‘Raised risk of glioma with mobile phone use, as reported by one (Swedish) study … are not consistent with observed incidence trends in the US population data…’ saknar vetenskaplig trovärdighet och är inte förenlig med vad som kan dras av den bristfälliga studien. Det är märkligt att en studie med så bristfälliga vetenskapliga metoder kan passera den granskning som görs vid tidningen, i detta fall British Medical Journal, och bli publicerad. Vi har kommenterat bristerna i studien men tyvärr har tidningen valt att inte publicera vår kommentar annat än på Internet.

Av intresse är att studien av Little med flera visar en statistiskt säkerställd årlig ökning av den mest elakartade formen av hjärntumörer (gliom) under tiden 1992-2008 med +0,64%, 95% konfidensintervall +0,33 till +0,95%. Vi har funnit att användning av trådlösa telefoner ger särskilt hög risk för just denna tumörtyp. Detta viktiga fynd kommenteras inte närmare av studiegruppen. En av artikelförfattarna, Peter Inskip, deltog i maj 2011 i utvärderingen vid IARC av cancerrisken av exponering för mikrovågor från till exempel trådlösa telefoner. En överväldigande majoritet av de 30 experterna ansåg att sådan radiofrekvent strålning är ’möjligen cancerframkallande’, grupp 2B för människa. Peter Inskip valde att inte närvara vid den slutliga omröstningen och var den ende frånvarande personen.

Read Full Post »

Nyhetskrönika i Dagens Nyheter

Åsa Moberg: Snedvriden forskning om cancerrisk

I denna krönika berör Åsa Moberg den danska kohortstudien av personer som vid ett visst tillfälle haft abonnemang för mobiltelefon. Studien har många brister som gör att några egentliga slutsatser inte kan dras. Samma slutsats gjordes av expertpanelen vid IARC (WHO) som i slutet av maj 2011 utvärderade cancerrisker av mobilstrålning.

I expertutlåtandet vid IARC (WHO) ingick den så kallade Interphone-studien som undersökt risken för hjärntumörer. Slutsatsen blev att strålningen är ’möjligen’ cancerframkallande för människa (Grupp 2B).

Det märkliga är att då Interphone-studien publicerades 2010 presenterades den på första sidan i DN och två helsidor inne i tidningen (2010-05-18) under rubriker som ”Ny studie slår hål på mobilmyt” (första sidan) ”Mobilen ökar inte risken för tumör” (sidor 8-9) varvid en forskare vid Karolinska Institutet intervjuades. Härvid gavs en vinklad bild av risken och de resultat som visade på ökad risk undanhölls läsaren. DN’s vetenskapsjournalist skrev ”Strålning och cancer skrämmer – men skyll inte på mobiltelefonen”.

Det är anmärkningsvärt att DN publicerade en så för allmänheten vilseledande information på ett onyanserat sätt utan att närmare sätta sig in i resultaten eller få synpunkter från andra forskare. Resultaten visade att försiktighetsprincipen bör gälla vid användning av mobiler och trådlösa bordstelefoner. DN har inte kvar artikeln på nätet. Kan Åsa Mobergs artikel tyda på att DN nu är öppen även för en mer nyanserad bild av kunskapsläget?

Read Full Post »

Reportage, Studio Ett

Lyssna till ett intressant reportage i Studio Ett om mobiltelefoner och risk för cancer:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4567517

 

 

Read Full Post »

Exponering för radiofrekventa fält och risken för cancer

IARC kommer att publicera den utvärdering som gjordes i slutet av maj 2011 av exponering för radiofrekventa fält och risken för cancer i en monografi, volym 102. För användning av trådlösa telefoner (mobiltelefon och DECT) påvisades ett ’möjligt’ samband för ökad risk för två typer av hjärntumörer; gliom och acusticusneurinom, Grupp 2B (enligt den definition som gäller vid IARC).

En sammanfattning av utvärderingen har nu publicerats i the Lancet Oncology. Artikeln ger en mycket kort beskrivning av kunskapsläget. Klassningen Grupp 2B grundades främst på våra studier (Hardell-gruppen) och den så kallade Interphonestudien.

Citat ur artikeln:

”Although both the Interphone study and the Swedish pooled analysis are susceptible to bias —due to recall error and selection for participation— the working group concluded that the findings could not be dismissed as reflecting bias alone, and that a causal interpretation between mobile phone RF–EMF exposure and glioma is possible. A similar conclusion was drawn from these two studies for acoustic neuroma, although the case numbers were substantially smaller than for glioma. Additionally, a study from Japan found some evidence of an increased risk for acoustic neuroma associated with ipsilateral mobile phone use.”

“This evaluation was supported by a large majority of Working Group members.”

Read Full Post »

Interphone: Två nya studier publicerade om risken för hjärntumörer vid användning av mobiltelefoner

Den internationella Interphone-studien har nu publicerat två ytterligare artiklar. Dessa ingick i bedömningen av trådlös telefoni och risken för hjärntumör vid den utvärdering som nyligen gjordes vid IARC (WHO) och som resulterade i Grupp 2B (limited evidence).

Den ena publikationen är en metodartikel som beskriver hur man beräknat energin från radiofrekvent strålning och hur den fördelas i hjärnan. Särskilt framhålls vikten av att hänsyn tas till var tumören är lokaliserad i hjärnan i förhållande till användningen av mobiltelefonen. Samma gäller för övrigt även trådlösa bordstelefoner (DECT).

Den andra artikeln beskriver risken för hjärntumörer i förhållande till dosen av radiofrekvent strålning. För gliom (elakartad hjärntumör) är risken närmare 3 gånger ökad efter 10 års användning av mobiltelefon, vilket är ett statistiskt signifikant resultat (oddskvot 2,80, 95 % konfidensintervall 1,13 – 6,94). Den kumulativa specifika energin av mobilstrålning inom tumörområdet har beräknats. Risken ökar signifikant med ökande dos efter 7 års användning av mobiltelefonen, dvs ett signifikant dos-effektsamband.

Dessa resultat bekräftar våra tidigare fynd. Riskökningen för gliom är av samma storleksordning som vi redan visat i våra publikationer (se Int J Oncol 2009 samt Int J Oncol 2011).

Read Full Post »

IARC har bedömt trådlösa telefoner (mobiltelefoner och DECT) som ”möjligen cancerframkallande”, grupp 2B

WHO organet International Agency for Research on Cancer (IARC) höll ett möte 24 maj till 31 maj 2011 med deltagande av 30 internationella forskare för att bedöma cancerrisker av radiofrekvent strålning. Det gällde både den passiva strålningen från t ex basstationer och radio/TV sändare och strålning från mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner (DECT).

Deltagarna var indelade i 4 grupper enligt nedan:

Grupp 1, bedömning av exponering: 4 experter, 1 inbjuden specialist, 4 från sekretariatet vid IARC.

Grupp 2, epidemiologi: 10 experter, 8 från sekretariatet vid IARC.

Grupp 3, djurstudier: 4 experter, 1 från sekretariatet vid IARC.

Grupp 4, mekanismer och andra relevanta data: 12 experter, 3 från sekretariatet vid IARC.

Dessutom deltog 3 observatörer från mobilindustrin, samt några från en del intresseorganisationer.

Arbetet pågick under 8 dygn, i regel från tidig morgon till sent på kvällen. Samtliga grupper sammanträde och skrev dokument för respektive ämnesområde. Efter att gruppen enats om skrivningen gicks texten igenom med samtliga 30 experter i plenarsessioner. Även observatörerna liksom IARC sekretariatet deltog. Samtliga hade yttranderätt men endast de 30 experterna hade beslutanderätt vilket innebar majoritetsbeslut om inte fullständig enighet kunde uppnås.

Samtliga texter gicks igenom rad för rad. Vid behov blev det återremiss till respektive grupp för omskrivning och därefter nytt beslut i plenarsession.

I epidemiologigruppen, där jag deltog, ägnades mycket tid åt den s.k. Interphone-studien samt våra resultat (Hardell-gruppen) som var de tyngst vägande. Hardell-gruppens studier ansågs vara bättre i studiedesign och genomförande jämfört med Interphone-studien. Från den senare gruppen fanns för bedömning två nya studier som är accepterade för publicering. Som det rapporterats på annat håll (se Microwave News) stärker dessa fynd sambandet mellan mobiltelefoner och två typer av hjärntumörer, en elakartad form (gliom) och godartad tumör på hörselnerven (acusticusneurinom).

Inom epidemiologigruppen (Grupp 4) fanns stor majoritet för ’Limited evidence’ för att trådlösa telefoner ökar risken för gliom och acusticusneurinom. Enligt de kriterier som används innebär det att ’ett samband är troligt, men slump, bias eller confounding’ kan inte helt uteslutas, dvs. att fynden kan bero på felkällor (..a causal interpretation is considered by the Working Group to be credible, but chance, bias or confounding could not be ruled out with reasonable confidence).

Även för djurstudier bedömdes inom den arbetsgruppen ’Limited evidence’ finnas för att radiofrekvent strålning ökar risken för cancer.

Mötet hade tidspress eftersom IARC hade annonserat pressmöte till den 31 maj kl 18.00 varför beslut måste tas innan. Slutversionen av all text måste innan dess vara godkänd av samtliga experter. Det fanns fyra grupper att välja emellan enligt de kriterier som är uppställda vid IARC:

Group 1: The agent is carcinogenic to humans (cancerframkallande)
Group 2A: The agent if probably carcinogenic to humans (sannolikt cancerframkallande)
Group 2B: The agent if possibly carcinogenic to humans (möjligen cancerframkallande)
Group 3: The agent is not classifiable as to its carcinogenicity to humans (kan inte bedömas)
Group 4: The agent is probably not carcinogenic to humans (sannolikt inte cancerframkallande)

Enligt den definition som finns medför ‘Limited evidence’ för att radiofrekvent strålning ökar risken för cancer i de epidemiologiska studierna att den totala bedömningen blir Group 2B.

Vid den slutliga omröstningen röstade en överväldigande majoritet av de 27 närvarande experterna för Grupp 2B. Det var således i det närmaste total enighet för bedömningen att trådlösa telefoner är ’möjligen cancerframkallande’ för gliom och acusticusneurinom. För andra cancertyper kunde bedömning inte göras på grund av för få studier (inadequate evidence). Det samma gäller även annan form av radiofrekvent strålning, t ex från basstationer.

Intressant är att DECT-telefoner bedömdes tillhöra samma riskgrupp som mobiltelefoner. Endast Hardell-gruppen har studerat cancerrisker av användning av DECT-telefoner, och dessa resultat var tungt vägande för den bedömningen.

Hela pressmeddelandet från IARC kan återfinnas här. Resultatet innebär ett paradigmskifte i synen på hälsofaror av radiofrekvent strålning. Den allmänna bedömningen var att mer forskning måste göras om t ex långtidseffekter på hälsan och att denna typ av forskning minst av allt är avslutad.

Read Full Post »

Långtidsanvändning av mobiltelefon och trådlös bordstelefon och risk för hjärntumör

Ett flertal studier har numera visat att långtidsanvändning av mobiltelefon ökar risken för hjärntumörer. Det gäller elakartad tumör (gliom) och godartad tumör på hörselnerven (acusticusneurinom). Hardellgruppens svenska studier var de första som visade på ett klart samband vilket för gliom numera även visats i den så kallade Interphone-studien, se nedan januari 11, 2011 och januari 31, 2011. Den ökade risken gäller även för användning av trådlös bordstelefon (DECT). Sådan användning har på ett systematiskt sätt studerats endast av Hardellgruppen. I Interphone-studien betraktas personerna som använt DECT som ‘oexponerade’ för mikrovågor, vilket givetvis är en brist i studien och försvagar ett samband.

Trots att inklusionen av patienter och kontroller i Interphone-studien avslutades 2004, dvs för mer än 6 år sedan, har resultaten för acusticusneurinom ännu inte redovisats. Det har tolkats som svårighet inom studiegruppen att tolka resultaten, något som i högsta grad är fallet för den publicerade delen; se kommentar av Rodolfo Saracci.

Något som diskuterats mycket är om barn och ungdomar är känsligare för mikrovågor från trådlösa telefoner jämfört med vuxna. Det finns undersökningar som tyder på att hjärnan utvecklas till 20-25 års ålder. I vår publikation från 2009 fann vi att risken för både gliom och acusticusneurinom var störst för personer som börjat använda mobiltelefon eller DECT före 20 års ålder, se Table I och Table III i artikeln som kan laddas hem här.

 

 

Read Full Post »