Feeds:
Inlägg
Kommentarer

11 juli 2018

Publicerat kl 16.05

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6997199

 

Slammet från reningsverken har länge varit ett problem som ingen velat ta i. Men nu har regeringen bestämt att införa ett förbud mot att sprida slammet på åkrar.

I morgon tillsätts en utredning om hur förbudet ska utformas. Det blir den fjärde slamutredningen, men den här gången är det annorlunda, säger miljöminister Karolina Skog (MP).
 
– Detta är inte, som tidigare, en utredning som ska titta på fördelar och nackdelar eller överväga. Utan vi sätter ner foten och säger att vi vill se ett förbud mot slamspridning och behöver en utredning helt enkelt, för att få fram en lagtext. För nu är det skarpt läge.

Slammet från reningsverken innehåller inte bara en massa fosfor, något som landets jordbrukare gärna återför till åkrarna. Där finns även tungmetaller som kadmium och bly, men också mikroplaster och andra miljöförstörande ämnen.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har vid flera tillfällen de senaste decennierna uppmanat sina medlemmar att inte sprida slammet på åkrarna, och i dag är det bara 30 procent av avfallsslammet från reningsverken som används som sådan gödsel. I stället används det till att täcka gamla soptippar med. När de är täckta återstår bara att låta slammet, som ingen vill ha, växa till höga berg.

Så här sa Jan Eksvärd, som arbetar med kretsloppsfrågor hos LRF, när slamproblemet togs upp i Vetenskapsradions miljöprogram Klotet i maj.

– Marknaden att sprida slam är mättad. När det gäller att sprida slam på jordbruk, så tror jag att vi kommit till vägs ände.

Det finns nya metoder för att återvinna fosfor ur slammet, som används i flera andra europeiska länder. Bland annat genom att bränna slammet och sedan utvinna fosfor ur askan.

Utredarens andra uppgift blir att visa på vilka metoder som kan vara aktuella vid olika reningsverk i Sverige. Och miljöministern är optimistisk inför denna möjlighet att minska importberoendet av fosfor.

– Utredaren ska ta fram ett förslag på krav på återföring av fosfor. Målet ska ju vara 100 procent, men man behöver titta på tekniska begränsningar. Hur mycket fosfor är det möjligt att återföra?

Birgitta Johansson
birgitta.johansson@sverigesradio.se

 

Kommentar:

Gunnar Lindgren är den person i Sverige som målmedvetet under lång tid arbetat för ett slamförbud på åkrar. Han kommenterar: ’Det är gott att kunna konstatera att vårt långa engagemang och arbete för rena åkrar har bidragit till ett positivt regeringsbeslut’.

Artiklar av honom återfinns exempelvis här och här.

 

Annonser

ITU Workshop on 5G, EMF & Health Warsaw, December 5 2017

Christer Törnevik, Senior Expert, EMF and Health Ericsson Research, Stockholm

Vid detta möte presenterade Christer Törnevik från Ericsson konsekvenser av radiofrekvent strålning vid utbyggnaden av 5G. Föredraget återfinns här.

Särskilt bilderna på sidorna 8 och 9 visar på ett övertygande sätt att strålningen kommer att öka och att gränsvärden i olika länder kan överskridas. De visar utbredningen av den radiofrekventa strålningen i förhållande till gränsvärden. Utbyggnaden blir alltså svårare ju lägre gränsvärden som tillämpas i olika länder.

Föredragshållaren sammanfattar:

In countries with EMF limits significantly below the international science-based ICNIRP limits the roll-out of 5G networks will be a major problem

I klartext innebär detta att 5G försvåras i länder med lägre gränsvärden än de som anges av ICNIRP. Dessutom är ICNIRP’s gränsvärde föråldrat och bygger enbart på uppvärmning av radiofrekvent strålning. Om det gränsvärde för biologiska effekter som anges i BioInititativ-rapporten (www.bioinitiative.org) på 30-60 µW/m2 tillämpas medför det stora svårigheter med utbyggnaden av 5G. Om en säkerhetsfaktor på 10 används blir gränsvärdet lägre, på 3-6 µW/m2. Det är hög tid att konsekvenser för människa och djur utreds av oberoende experter, se www.5gappeal.eu.

Vågbrytaren Södertälje har sammanställt en skrift med titeln ’Fuskforskning’ som kan laddas ner från nätet.

Skriften tar upp dolda intressekonflikter, hur en studie kan planläggas för att ge önskat resultat, feltolkning av resultaten, ’greenwashing’ etc. Även förtalskampanjer berörs.

Den är lättläst och ger en bättre beskrivning av verkligheten än vad massmedia oftast förmedlar. Uppgifterna är väl dokumenterade med referenser. Skriften kan rekommenderas för den som vill få mer information om spelet bakom kulisserna.

Vi mätte den radiofrekventa strålningen i en lägenhet i Stockholm. Artikeln är nu publicerad och kan laddas ner från nätet. Totala mättiden var omkring 83 timmar fördelad på 6 dygn i juni och augusti 2017. Den totala strålningen låg på 3 811 μW/m2 (spridning 15,2‑112 318 μW/m2). Höga värden uppmättes på balkonger men även i sovrum för barn. Dessa resultat överstiger nivåer varvid biologiska effekter påvisats av strålningen vilket diskuteras i artikeln. Författarnas slutsats är att boende under längre tid i lägenheten kan medföra hälsorisker.

“Thus, we concluded that of special concern is the levels in bedrooms, especially those two used by children, since they seem to be more vulnerable to adverse health effects than grown‑ups. They have also a longer expected life in which illnesses may later become manifest. The results indicate that this apartment is unsuitable for long‑term living based on current knowledge of the potential adverse effects on health of RF radiation.”

Slutsatsen är dessutom att den radiofrekventa strålningen bör mätas i bostäder med basstationer i närheten. Vidare är det rimligt att bostäder som annonseras till försäljning och hyreslägenheter deklarerar den radiofrekventa strålningen. Det är ett krav som köparen eller hyresgästen bör ställa likaväl som bostäder ska radondeklareras.

I denna nyligen publicerade artikel diskuteras användning av så kallade vr-glasögon i sjukvården. Nedan ges den engelska sammanfattningen.

Wireless-enabled headsets that connect to the internet can provide remote transcribing of patient examination notes. Audio and video can be captured and transmitted by wireless signals sent from the computer screen in the frame of the glasses. But using wireless glass-type devices can expose the user to a specific absorption rates (SAR) of 1.11–1.46 W/kg of radiofrequency radiation. That RF intensity is as high as or higher than RF emissions of some cell phones.  Prolonged use of cell phones used ipsilaterally at the head has been associated with statistically significant increased risk of glioma and acoustic neuroma. Using wireless glasses for extended periods to teach, to perform surgery, or conduct patient exams will expose the medical professional to similar RF exposures which may impair brain performance, cognition and judgment, concentration and attention and increase the risk for brain tumors. The quality of medical care may be compromised by extended use of wireless-embedded devices in health care settings. Both medical professionals and their patients should know the risks of such devices and have a choice about allowing their use during patient exams. Transmission of sensitive patient data over wireless networks may increase the risk of hacking and security breaches leading to losses of private patient medical and financial data that are strictly protected under HIPPA health information privacy laws.

Det finns risker både för användare och patient. Användaren exponeras för relativt hög radiofrekvent strålning främst ögat och pannloben av hjärnan på samma sida som vr-glasögonen används. Både detta men även risken för spridning av konfidentiella patientdata diskuteras i artikeln.

Denna italienska studie visar ökad risk för cancer hos råttor som exponerats för radiofrekvent strålning. Den publicerades nyligen med titeln Report of final results regarding brain and heart tumors in Sprague-Dawley rats exposed from prenatal life until natural death to mobile phone radiofrequency field representative of a 1.8 GHz GSM base station environmental emission i den vetenskapliga tidningen Environmental Research.

Studien startade år 2005 och innehöll totalt 2448 råttor. Dessa delades in i 4 olika grupper: ingen exponering (kontroller), exponering 5 V/m, 25 V/m eller 50 V/m.

Statistiskt signifikant ökad förekomst (incidens) av Schwannom (nervtumör) i hjärtat sågs hos hanråttor i den högsta exponeringsgruppen (50 V/m). I samma exponeringsgrupp sågs dessutom hyperplasi av Schwannceller hos både han- och honråttor, d.v.s. förstadier till Schwannom.

Ökad förekomst av gliacellstumörer i hjärnan sågs hos honråttor i den högsta exponeringsgruppen, dock inte statistiskt signifikant.

Schwannom är samma typ av tumör som acusticusneurinom (vestibular schwannoma) hos människa.

Resultaten är likartade som i NTP-studien. Det är dags för International Agency for Research on Cancer (IARC) att göra en ny utvärdering av cancerrisker av radiofrekvent strålning. Resultat från djurstudier, ökad incidens av gliom hos människa och ökad risk för gliom och acusticusneurinom hos personer som använder trådlösa telefoner gör sammantaget att strålningen bör klassas om cancerframkallande för människa.

Denna djurstudie om cancerrisker av radiofrekvent strålning finns tillgänglig på internet här (NTP TR 595; råttor) och här (NTP TR 596; möss). Det har funnits möjlighet att skicka in kommentarer, vilket vi gjort. Det görs även en offentlig presentation och diskussion under tiden 26-28 mars, 2018.

Resultaten visar klart ökad risk för hjärntumör (gliom) och nervtumör (Schwannom) i hjärtat hos försöksdjur, se mer detaljer i vår rapport. Schwannom är samma typ av tumör som kan finnas i hörselnerven (vestibular Schwannoma, även kallad acusticusneurinom).

Dessa resultat stödjer alltså epidemiologiska studier som visar klart ökad risk för gliom och acusticusneurinom för personer som använder trådlösa telefoner.

Radiofrekvent strålning bör nu klassas som komplett cancerframkallande för människa, Grupp 1 enligt IARCs definition:

’This category is used when there is sufficient evidence of carcinogenicity in humans. Exceptionally, an agent may be placed in this category when evidence of carcinogenicity in humans is less than sufficient but there is sufficient evidence of carcinogenicity in experimental animals and strong evidence in exposed humans that the agent acts through a relevant mechanism of carcinogenicity.’ (http://monographs.iarc.fr/ENG/Preamble/currentb6evalrationale0706.php)