Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘IARC’ Category

År 2002 utvärderades cancerrisken för ELF-EMF av IARC vid WHO. Slutsatsen blev möjligen cancerframkallande Grupp 2B for människa, d.v.s. samma som för radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF-EMF) i den utvärdering av IARC som gjordes 2011.

I vår epidemiologiska studie av olika riskfaktorer för gliom samlade vi in yrkesuppgifter för samtliga patienter och kontrollpersoner ur befolkningen.

Vi har analyserat exponeringen för ELF-EMF (μT) i olika yrken. Sammanlagd yrkesexponering ökade risken för den mest elakartade varianten av gliom (glioblastoma multiforme) med oddskvot 1,9, 95 % konfidensintervall 1,4 – 2,6 i den högsta exponeringsgruppen, dvs närmast fördubblad risk, i tidsintervallet 1-14 år före diagnos. Ingen ökad risk sågs för längre tidsintervall (15+ år) eller för andra typer av gliom. Riskökningen var alltså statistiskt signifikant.

Resultatet visar att ELF-EMF ökar risken för glioblastom sent i cancerutvecklingen (närmaste tiden före diagnos), dvs promotion/progression av tumören. Exponering för ELF-EMF och radiofrekventa fält (RF-EMF) från trådlösa telefoner är i vår studie oberoende riskfaktorer för glioblastom. I motsats till ELF-EMF ökar RF-EMF risken även för andra typer av gliom.

Annonser

Read Full Post »

I en nyligen publicerad artikel diskuteras radiofrekvent strålning, hälsoeffekter och hur frågan hanteras av WHO. Även det inflytande som den privata tyska organisationen ICNIRP har på utvärderingen diskuteras. Hela artikeln återfinns här, och nedan följer sammanfattning.

Abstract. In May 2011 the International Agency for Research on Cancer (IARC) evaluated cancer risks from radiofrequency (RF) radiation. Human epidemiological studies gave evidence of increased risk for glioma and acoustic neuroma. RF radiation was classified as Group 2B, a possible human carcinogen. Further epidemiological, animal and mechanistic studies have strengthened the association. In spite of this, in most countries little or nothing has been done to reduce exposure and educate people on health hazards from RF radiation. On the contrary ambient levels have increased. In 2014 the WHO launched a draft of a Monograph on RF fields and health for public comments. It turned out that five of the six members of the Core Group in charge of the draft are affiliated with International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP), an industry loyal NGO, and thus have a serious conflict of interest. Just as by ICNIRP, evaluation of non-thermal biological effects from RF radiation are dismissed as scientific evidence of adverse health effects in the Monograph. This has provoked many comments sent to the WHO. However, at a meeting on March 3, 2017 at the WHO Geneva office it was stated that the WHO has no intention to change the Core Group.

Read Full Post »

’Trådlös teknik skadar folkhälsan’

I senaste numret av Medicinsk access (#4/5 2017) har vi skrivit en debattartikel med rubriken ’Trådlös teknik skadar folkhälsan’.

International Agency for Research on Cancer (IARC) vid WHO utvärderade 2011 cancerrisker av radiofrekvent strålning från mobiltelefoner, trådlösa bordstelefoner och annan trådlös kommunikation. Slutsatsen blev att exponeringen är ’möjligen cancerframkallande’, grupp 2B för människa. Beslutet har emellertid inte medfört några praktiska hinder för teknikens expansion. Artikeln tar upp den greenwashing som pågår varvid studier om hälsoeffekter utesluts eller anses vara bristfälliga så att risker bortförklaras. Två domar nyligen i Italien ger två personer ekonomisk ersättning för tumör på hörselnerven efter långvarigt bruk av mobiltelefon. Detta bör vara början till en mer nyanserad debatt om risker.

Hela artikeln återfinns här, bläddra fram till sidorna 70 och 71 (nedladdningen kan ta lite tid eftersom tidningen är publicerad som ett stort pdf-dokument).

Read Full Post »

I en ny artikel publicerad i en vetenskaplig tidning har vi utvärderat sambandet mellan användning av trådlösa telefoner (mobiltelefoner och trådlösa bordstelefoner; DECT) och gliom, d.v.s. en av de vanligaste typerna av hjärntumörer. Vi använde oss av de synpunkter på ett orsakssamband som publicerades 1965 av Sir Austin Bradford Hill i England. Han utarbetade 9 ”kriterier” som användes i kontroversen rökning och lungcancer. Samma metod kan även användas för att utvärdera sambandet mellan andra miljögifter och cancer.

Kravet är inte att alla kriterier behöver uppfyllas, eftersom kunskapsläget för tillfället kan vara bristfälligt inom ett visst område, som Bradford Hill påpekade. Dock gäller vissa förhållanden, t.ex. att exponeringen bör föregå sjukdomen, det bör finnas ett dos-effektsamband, d.v.s. att högre exponering ger en högre risk, och att det bör finnas stöd i experimentella studier.

Vår utvärdering grundas på studier på människa och laboratoriestudier på djur och i cellkulturer. Vår slutsats är att de synpunkter som Bradford Hill publicerat om ett orsakssamband är uppfyllda och att gliom orsakas av den radiofrekventa (RF) strålningen från trådlösa telefoner:

The nine Bradford Hill viewpoints on association or causation regarding RF radiation and glioma risk seem to be fulfilled in this review. Based on that we conclude that glioma is caused by RF radiation. Revision of current guidelines for exposure to RF radiation is needed.

Sambandet utvärderades av International Agency for Research on Cancer (IARC) vid WHO i maj 2011. Slutsatsen blev att RF strålning är möjligen cancerframkallande för människan (Grupp 2B enligt deras definition). Det vetenskapliga stödet för ett samband har därefter ökat betydligt och RF strålning bör nu anses vara en cancerrisk för människan (Grupp 1). Ny utvärdering av IARC är nödvändig.

I vår nya artikel beskriver vi även vetenskapliga kontroverser inom området med starkt inflytande från industrin, som givetvis inte vill påvisa några risker. En nyckelspelare är International Commission on Non-Ionizing Radiation (ICNIRP), en privat organisation i Tyskland som utser sina egna medlemmar och som inte öppet deklarerar sina bidragsgivare. ICNIRP är industrivänlig och har dessutom ett stort inflytande inom WHO. ICNIRP anger mycket hög riktlinje (guideline) för RF strålning vilket i praktiken ger grönt kort för olika typer av apparater/prylar som avger RF strålning. Detta möjliggörs genom att ICNIRP grundar sitt ’gränsvärde’ på enbart uppvärmning och bortser från alla resultat som inte beror på uppvärmning av vävnad, så kallad ‘non-thermal’ effekt. Det innebär att ICNIRP bortser från en mycket stor del av den vetenskapliga litteraturen inom området.

Vid WHO pågår arbetet med ett nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa. Tyvärr är nästan samtliga personer som har det huvudsakliga ansvaret (core group) för monografin medlemmar av ICNIRP, se tabell nedan. Detta är en intressekonflikt som tyvärr inte har åtgärdats av WHO. Det har kommit krav på att dessa personer bör bytas ut, vilket är rimligt.

 

Medlemmar inom WHO för nytt kriteriedokument om RF strålning och hälsa och deras medlemskap i ICNIRP och andra grupper

Name WHO ICNIRP UK/AGNIR SSM SCENIHR
Simon Mann X X X
Maria Feychting X X X X*
Gunnhild Oftedal X X
Eric van Rongen X X X
Maria Rosaria Scarfi X X* X X
Denis Zmirou X

*former

WHO: World Health Organization; ICNIRP: International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection; AGNIR: Advisory Group on Non-Ionising Radiation; SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten (Swedish Radiation Safety Authority); SCENIHR: Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks

 

Etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet i Stockholm bedömde redan 2008 att medlemskap i ICNIRP kan utgöra en intressekonflikt och bör anges då en medlem av ICNIRP uttalar sig om hälsorisker av den radiofrekventa strålningen t ex från trådlösa telefoner, basstationer och annan trådlös kommunikation (Karolinska Institute Diary Number 3753-2008-609). Detta beslut tycks ignoreras helt.

Den femte generationen, 5G, av RF strålning står för dörren. Den så kallade utvecklingen går med expressfart utan att vi har debatt i media, bland beslutsfattare eller allmänhet om konsekvenser för människa och miljö. Teknikfixering och telekomindustrins vinstintresse är pådrivande utan att negativa effekter diskuteras.

 

Read Full Post »

Interphone var en studie av risken för hjärntumörer hos personer som använder mobiltelefon. I studien ingick patienter med hjärntumör och kontrollpersoner ur befolkningen. Undersökningen pågick i 13 länder mellan 2000-2004, men de sammanlagda resultaten publicerades först 2010. Total användning av mobiltelefon > 1,640 timmar gav en ökad risk med oddskvot = 1.40, 95 % konfidensintervall =1,03–1,89, d.v.s. en statistiskt signifikant överrisk för gliom (typ av hjärntumör). Risken var högre i gruppen av personer med regelbunden användning av mobiltelefoner; oddskvot = 1.82, 95 % konfidensintervall =1,15–2,89. Även för tumör på hörselnerven (acusticusneurinom) sågs en ökad risk.

I Interphonestudien fanns åldersskillnad mellan fall och kontroller. Dessutom intervjuades patienterna och tillhörande kontroller vid olika tidpunkter, kontrollerna i regel senare är patienterna. Detta är problematiskt för mobiltelefoner med snabbt ökande användning i befolkningen. Kontrollpersonen som hör till patienten kan därigenom få en högre användning av mobiltelefon. Användningen är även beroende av ålder.

En ny analys av data i Interphone har gjorts för fem länder, Australien, Kanada, Frankrike, Israel, Nya Zeeland. Av oklar anledning har den svenska gruppen även denna gång valt att inte delta. I den nya analysen ingick patienter och kontroller så nära i ålder som möjligt och även intervjuade tidsmässigt så nära som möjligt. Sammanlagd användning > 1,640 timmar gav nu en ökad risk med oddskvot = 2.82, 95 % konfidensintervall =1,09–7.32, d.v.s. en statistiskt signifikant överrisk som är högre än den som ursprungligen publicerats. Sambandet mellan mobiltelefoner och gliom stärktes ytterligare.

IARC vid WHO utvärderade cancerrisken av radiofrekvent strålning i maj 2011. Slutsatsen blev – möjligen cancerframkallande för människa (hjärntumörer). Sedan dess har ytterligare studier stärkt sambandet. Det är därför angeläget att IARC gör en ny utvärdering av kunskapsläget.

Read Full Post »

I oktober 2016 utvärderade 18 experter cancerrisken för pentaklorfenol (PCP) vid cancerorganet IARC. Deras slutsats blev att PCP är cancerframkallande för människan, Grupp 1. PCP är ett persistent organiskt miljögift enligt Stockholmskonventionen. Klorfenoler, mest PCP, har används för impregnering av virke, t.ex. tryckimpregnering, men även för andra ändamål som att förhindra växt av bakterier och alger i pappersmassa.  PCP finns fortfarande kvar i exempelvis virke, kontaminerad mark kring sågverk som inte sanerats, och kan utgöra en fara för hälsan. I epidemiologiska fall-kontrollstudier fann vi att exponering för klorfenoler och fenoxisyror ökar risken för mjukdelssarkom (1979) och malignt lymfom, både Hodgkins sjukdom och non-Hodgkins lymfom (1981). Dessa studier var de första i världen som visade klart ökad risk för cancer för dessa kemikalier, även diskuterat i senare artiklar, t.ex. 1982.

Våra resultat om cancerrisk för klorfenoler (PCP) och fenoxisyror som användes mot ogräs och lövsly ifrågasattes snart av industrin och deras exporter. Flera av dessa med egen agenda som inte redovisades, endast deras universitetstillhörighet. I Sverige finns personer med stora anslag från Cancerfonden som arbetat för industrin och ifrågasatt cancerrisker i stället för att arbeta för cancerprevention, se

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02841860701753697

och

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17086516

Lärdomen är att det tog 37 år från den första studien som visade ökad risk för cancer till att PCP klassades som cancerframkallande för människa, år som förlorats för cancerprevention. Tyvärr är den långa tiden inte ovanlig när ekonomiska intressen står på spel. Andra exempel är tobak, asbest och nu även radiofrekvent strålning från t.ex. mobiltelefoner.

Read Full Post »

I mars 2015 utvärderade 17 experter från 11 länder vid WHO’s cancerorgan IARC cancerrisker av bekämpningsmedel däribland glyfosat. Det är ett storsäljande ogräsmedel under bland annat namnet Roundup, som används i jordbruket men även privat i villaträdgårdar etc. Det finns att köpa även i sprayflaskor för besprutning av grusgångar, garageuppfarter osv. Glyfosat kan återfinnas t.ex. i blod, bröstmjölk och urin främst hos jordbruksarbetare. Även förgiftning av vatten har påvisats i vissa områden.

Utvärderingen grundades både på studier av människa och djur. Glyfosat leder till skador på DNA och kromosomer. Ökad risk har visats bland besprutare för lymfom (non-Hodgkin lymfom), leukemier och även en del andra cancerformer. Ökad cancerrisk har även visats i djurstudier. Våra studier har visat ökad risk för non-Hodgkin lymfom, vilka ingick i beslutsunderlaget.

Experterna vid IARC bedömde glyfosat som ”troligen” cancerframkallande för människa (probably carcinogenic to humans Group 2A).

Monsanto är ett av de företag som tillverkar glyfosat. Naturligtvis har beslutet vid IARC lett till kraftig motreaktion från industrin. Det är märkligt att det i Sverige saknas debatt om preparatet som finns fritt tillgängligt för allmänheten. Självklart borde glyfosat dras in från marknaden och om något endast få användas av personer med licens för besprutning, något som gjorts i vissa länder.

Viss debatt finns internationellt, se t.ex.

http://www.theguardian.com/cities/2015/apr/21/glyphosate-probably-carcinogenic-pesticide-why-cities-use-it

Eller

http://www.independent.co.uk/news/science/glyphosate-scientists-urge-caution-over-experts-claims-pesticide-is-probably-carcinogenic-10397787.html

Non-Hodgkin lymfom orsakas av kemikalier som påverkar immunsystemet och ger andra skador. Exempel på sådana kemikalier är PCB, dioxiner och bekämpningsmedel. Sedan 1970 har det skett en kraftig ökning av antalet personer som insjuknar enligt cancerregistret. Denna trend får ses som ett uttryck för den ökning av cancerframkallande ämnen, t.ex. miljögifter, som vi utsätts för.

ICD-7 - 200

Read Full Post »

Older Posts »