Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Dioxiner’ Category

I mars 2015 utvärderade 17 experter från 11 länder vid WHO’s cancerorgan IARC cancerrisker av bekämpningsmedel däribland glyfosat. Det är ett storsäljande ogräsmedel under bland annat namnet Roundup, som används i jordbruket men även privat i villaträdgårdar etc. Det finns att köpa även i sprayflaskor för besprutning av grusgångar, garageuppfarter osv. Glyfosat kan återfinnas t.ex. i blod, bröstmjölk och urin främst hos jordbruksarbetare. Även förgiftning av vatten har påvisats i vissa områden.

Utvärderingen grundades både på studier av människa och djur. Glyfosat leder till skador på DNA och kromosomer. Ökad risk har visats bland besprutare för lymfom (non-Hodgkin lymfom), leukemier och även en del andra cancerformer. Ökad cancerrisk har även visats i djurstudier. Våra studier har visat ökad risk för non-Hodgkin lymfom, vilka ingick i beslutsunderlaget.

Experterna vid IARC bedömde glyfosat som ”troligen” cancerframkallande för människa (probably carcinogenic to humans Group 2A).

Monsanto är ett av de företag som tillverkar glyfosat. Naturligtvis har beslutet vid IARC lett till kraftig motreaktion från industrin. Det är märkligt att det i Sverige saknas debatt om preparatet som finns fritt tillgängligt för allmänheten. Självklart borde glyfosat dras in från marknaden och om något endast få användas av personer med licens för besprutning, något som gjorts i vissa länder.

Viss debatt finns internationellt, se t.ex.

http://www.theguardian.com/cities/2015/apr/21/glyphosate-probably-carcinogenic-pesticide-why-cities-use-it

Eller

http://www.independent.co.uk/news/science/glyphosate-scientists-urge-caution-over-experts-claims-pesticide-is-probably-carcinogenic-10397787.html

Non-Hodgkin lymfom orsakas av kemikalier som påverkar immunsystemet och ger andra skador. Exempel på sådana kemikalier är PCB, dioxiner och bekämpningsmedel. Sedan 1970 har det skett en kraftig ökning av antalet personer som insjuknar enligt cancerregistret. Denna trend får ses som ett uttryck för den ökning av cancerframkallande ämnen, t.ex. miljögifter, som vi utsätts för.

ICD-7 - 200

Read Full Post »

Norrländska socialdemokraten (NSD) har i en serie artiklar belyst utsläpp från det finska stålverket Outokumpu utanför Torneå. Det skall enligt uppgift röra sig om olika tungmetaller som kvicksilver. Även 6-värt krom har nämnts. 6-värt krom är enligt WHO (IARC) cancerframkallande för människan (Grupp I), och kan ge DNA-skador. Filmen om Erin Brockovich gäller en sann historia i Kalifornien. Den väckte stor uppmärksamhet och gällde utsläpp av 6-värt krom. Detta ledde till olika sjukdomar i befolkningen.

Om det i Haparanda finns ökat antal missbildade barn måste det givetvis utredas. Statistiskt sett föds 1-2 missbildade barn per 100 födda. Om det gäller en förorenad miljö är det rimligt att missbildningar ses under flera år och inte endast under ett år. Det senare kan vara en slumpartad anhopning.

Även andra utsläpp har diskuterats, t.ex. dioxiner. Dessa ansamlas i näringskedjan och kan i sin tur leda till att befolkningen exponeras via maten. Dioxinet TCDD är cancerframkallande för människan, Grupp I enligt IARC.

I en finsk artikel tillbakavisas att utsläppen utanför Torneå skulle leda till ohälsa.

Det enda rimliga är att göra en allsidig utredning, som inte bara gäller missbildningar utan även cancerförekomsten och annan sjuklighet. Detta kan göras med hjälp av de register som finns. Det går att kartlägga miljöbelastningen genom analys av olika prover, t.ex. från mark, vatten, luft och olika födoämnen. Slutligen är det möjligt att göra riktade undersökningar av befolkningen på individnivå.

Read Full Post »

Nyligen avslöjades en skandal i Tyskland där en tillverkare sålt djurfoder förorenat med dioxiner.  Detta ledde till att över 5000 gårdar fick stängas tillfälligt på grund av för höga halter av dioxiner i exempelvis ägg och kött.  Dioxin är inget nytt. Redan på 1970-talet debatterades i Sverigen intensivt besprutning av lövsly med Hormoslyr. I Hormoslyr fanns föroreningar, inte minst dioxiner.  Nedan följer en redogörelse om detta.

Hormoslyr

Hormoslyr, DDT, PCB, asbest – namnen är många på ämnen som använts i syfte att förbättra tillvaron för oss alla, men som visat sig vara farliga för människor och djur. Samtliga är nu förbjudna men många har i sitt arbete utsatts för farliga halter av dessa produkter. Andra har blivit passivt exponerade i sin dagliga miljö utan att själva arbetat med dessa ämnen. Tusentals männsikor över hela världen har fått sätta livet till främst i olika cancersjukdomar och fortfarande skördas nya offer trots att ämnena har varit förbjudna sedan 10-tals år.

Vad var Hormoslyr? Det var handelsnamnet på två fenoxisyror, 2,4,5-T och 2,4-D, som blandades till en lösning som användes för besprutning av lövsly och ogräs. De tillverkades första gången 1941 och började användas kommersiellt i USA 1944. Tanken var att de allierade skulle använda dem i kriget mot Tyskland, men freden kom emellan 1945. De kom dock att användas under Koreakriget 1950-53 av USA, något som knappast alls har uppmärksammats.

Hormoslyr började användas i liten skala i det svenska skogsbruket 1947 men ökade markant från 1950-talet och framåt. Arbetsgivarna hävdade att Hormoslyr kunde användas utan hälsorisker och att skyddskläder inte behövdes. En del skogsarbetare var dock oroliga varför facket skickade brev till tillverkaran och krävde ytterligare information. I svaret daterat 25 mars 1963 angavs att någon risk för cancer inte fanns och att inga fall av förgiftning av människa eller djur hade påvistas.

Hormoslyr levererades som en 30-40-procentig lösning och måste på arbetsplatsen spädas ut till 3-4 procents lösning. En del arbetare berättade att de rörde om i tunnan med hela armen för att blanda till lösningen. Ibland tillsattes dieselolja för att öka klibbigheten så att fenoxisyran lättare skulle fastna på bladen. Besprutningen var ett typiskt sommarjobb med ryggspruta eller fickning, dvs man gjorde ett jack med yxa i trädet och sprutade in Hormoslyr. Många skolungdomar jobbade sommartid med besprutning och deltog ibland i dåtidens ”paintball” genom att sikta på varandra med sprutaggregatet eller fickningskannan. Även flygplansbesprutning förekom och nejden kläddes då i sprutdimma med en typisk sötaktig doft.

År 1976 träffade jag en patient med en ovanlig tumörform, mjukdelssarkom, som varit skogsarbetare och sprutat med Hormoslyr. Inom kort träffade jag på ytterligare patienter med samma ovanliga tumörform och som även använt Hormoslyr tidigare. I ett flertal grundliga undersökningar fann jag  och min forskargrupp ett samband mellan Hormoslyr och mjukdelssarkom men även en mer vanlig cancertyp, lymfom (tumör i lymfkörtlar).

Ute i världen hade Vietnamkriget avslutats 1975. Stora mängder Agent Orange hade av USA sprutats över SydVietnam för att avlöva vegetationen för att lättare kunna se gerillan. Besprutningarna gjordes från flygplan under åren 1962-1970 men förbjöds definitivt 1971. Agent Orange innehöll samma fenoxisyror som i Hormoslyr, som under samma tidsperiod nådde sin kulmen för användning i de svenska skogarna. I början av 1970 talet kunde oberoende forskare i USA visa att Agent Orange innehöll världens mest giftiga förorening, dioxin. Detta bidrog till att användningen i Vietnam stoppades. Dokumentation om dioxiner i fenoxisyror kunde spåras redan till 1964 i hemliga företagsrapporter vid Dow Chemical, en av världens största tillverkare av preparaten.

Resten är historia. Användningen av fenoxisyran 2,4,5-T  förbjöds i Sverige 1977 och i USA i början av 1980-talet, dvs vare sig Hormoslyr eller Agent Orange fick användas mer. Amerikansk militär som utsatts för Agent Orange och drabbats av vissa cancerformer, bland annat mjukdelssarkom och lymfom, fick ekonomisk ersättning.

Trots att våra resultat aktivt motarbetades av industrin och deras konsulter klassades dioxin av WHO som cancerframkallande för människan år 1997. Alla de personer som kommit i kontakt med dessa preparat fick i sig dioxin vilket var den främsta orsaken till att de fick cancer. Både Hormoslyr och Agent Orange har skördat 1000-tals canceroffer, många med en för tidig död som följd. Om tidiga varningstecken av hälsorisker tagits på allvar hade mycket onödigt lidande kunnat undvikas.

Read Full Post »