Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Leukemi’ Category

I mars 2015 utvärderade 17 experter från 11 länder vid WHO’s cancerorgan IARC cancerrisker av bekämpningsmedel däribland glyfosat. Det är ett storsäljande ogräsmedel under bland annat namnet Roundup, som används i jordbruket men även privat i villaträdgårdar etc. Det finns att köpa även i sprayflaskor för besprutning av grusgångar, garageuppfarter osv. Glyfosat kan återfinnas t.ex. i blod, bröstmjölk och urin främst hos jordbruksarbetare. Även förgiftning av vatten har påvisats i vissa områden.

Utvärderingen grundades både på studier av människa och djur. Glyfosat leder till skador på DNA och kromosomer. Ökad risk har visats bland besprutare för lymfom (non-Hodgkin lymfom), leukemier och även en del andra cancerformer. Ökad cancerrisk har även visats i djurstudier. Våra studier har visat ökad risk för non-Hodgkin lymfom, vilka ingick i beslutsunderlaget.

Experterna vid IARC bedömde glyfosat som ”troligen” cancerframkallande för människa (probably carcinogenic to humans Group 2A).

Monsanto är ett av de företag som tillverkar glyfosat. Naturligtvis har beslutet vid IARC lett till kraftig motreaktion från industrin. Det är märkligt att det i Sverige saknas debatt om preparatet som finns fritt tillgängligt för allmänheten. Självklart borde glyfosat dras in från marknaden och om något endast få användas av personer med licens för besprutning, något som gjorts i vissa länder.

Viss debatt finns internationellt, se t.ex.

http://www.theguardian.com/cities/2015/apr/21/glyphosate-probably-carcinogenic-pesticide-why-cities-use-it

Eller

http://www.independent.co.uk/news/science/glyphosate-scientists-urge-caution-over-experts-claims-pesticide-is-probably-carcinogenic-10397787.html

Non-Hodgkin lymfom orsakas av kemikalier som påverkar immunsystemet och ger andra skador. Exempel på sådana kemikalier är PCB, dioxiner och bekämpningsmedel. Sedan 1970 har det skett en kraftig ökning av antalet personer som insjuknar enligt cancerregistret. Denna trend får ses som ett uttryck för den ökning av cancerframkallande ämnen, t.ex. miljögifter, som vi utsätts för.

ICD-7 - 200

Read Full Post »

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl nära Pripyat i Ukraina ägde rum den 26 april 1986. Stora områden i Vitryssland, Ryssland och Ukraina kontaminerades av radioaktivt utsläpp. Även stora landområden i  Sverige drabbades av radioaktivt nedfall. Över 300 000 personer evakuerades från närliggande områden i Ukraina. I år är det alltså 25 år sedan olyckan inträffade som återigen har blivit aktuell efter kärnkraftskatastrofen i Japan efter jordbävningen och åtföljande tsunami. Japan är mitt i Fukushima-olyckan. Varken utsläpp, akuta eller långsiktiga risker är kända eller närmare kartlagda.

I svenska medier har uppgifterna varit motstridiga om cancerrisker efter Tjernobylolyckan. I en nyligen publicerad artikel av Cardis och Hatch konstateras dock att risken för sköldkörtelcancer är klart förhöjd för barn som exponerades i Tjernobylområdet för radioaktivt jod. Även andra cancerformer har ökat i antal. Hos arbetare som städade upp efter olyckan ses ökad risk för leukemi, andra blodsjukdomar, katarakt i ögat och hjärt-kärlsjukdomar.

Läkaren Martin Tondel disputerade 2007 vid Linköpings universitet med sin avhandling Malignancies in Sweden after the Chernobyl accident in 1986. Han visade på ett samband mellan nedfallet av cesium-137 och ökad cancerförekomst i norra Sverige. Avhandlingen kritiserades i Läkartidningen av dåvarande generaldirektören för Statens Strålskyddsinstitut (SSI, nuvarande Strålskyddsmyndigheten; SSM), Lars Erik Holm och ett par forskare vid Karolinska institutet som inte godtog avhandlingens slutsatser. Martin Tondel kunde dock bemöta denna kritik.

Cardis och Hatch efterlyser i sin artikel långtidsuppföljning av stråldrabbade personer (kohortstudie). Onekligen har Sverige goda möjligheter till detta. Martin Tondel och medarbetare har karakteriserat stråldosen till samtliga drabbade i Sverige bosatta i länen med nedfall men även i en jämförelsegrupp. Det har nu gått ytterligare några år sedan avhandlingen och Sverige har ett cancerregister med data till 2009. Även andra sjukdomar kan undersökas med de register vi har.

Kostnaden för en uppdatering av studien är måttlig men intresset är obefintligt från myndigheter och bidragsgivare. Varför är det så omöjligt att få bidrag till fortsatta studier? SSM anser att risken för cancer inte finns i Sverige eller är mycket liten jämfört med all annan cancer. Men kunskap om obefintlig cancerrisk vid de stråldoser som drabbade Sverige är viktig kunskap i den fortsatta debatten. Om ökad risk ses även i fortsatt studie är det av betydelse för att kvantifiera risken vid låga stråldoser. Det är även viktigt att kunna beskriva dos-effektsambandet. Ingen effekt, tidig effekt, sen effekt eller både tidig och sen effekt av nedfallet för cancerutveckling?

Read Full Post »

Vatikanstaten har en kraftig radio- och TV-sändare i norra delen av Rom, som sänder med 100 kHz till 300 kHz. Inom 10 km från stationen bor cirka 50 000 invånare. I en del studier från andra länder har ökad risk för leukemi setts för boende i närheten av radio- och TV-sändare. Oro bland befolkningen i området runt Vatikan-radion ledde till en undersökning om risken för leukemi som publicerades 2002.

I undersökningen av de boende i området runt Vatikanens sändare påvisades fördubblad risk för leukemi bland vuxna som bodde inom 6 km från stationen. Risken var högre för de som bodde närmare än 6 km från sändaren och minskade ju längre bort man var bosatt. Likadana resultat sågs för barn. Krav på skadestånd har ställts från de drabbade. Italiens högsta domstol har nu fastställt ett domstolsbeslut från 2009 där Vatikanstaten dömts till skadestånd till de drabbade personerna bosatta i området. Läs mer om detta här.

Det pågår en vetenskaplig diskussion om radio- och TV-sändare ökar risken för leukemi, och alla accepterar inte att så är fallet. T.ex. hävdar den svenska strålskyddsmyndigheten (SSM) att ingen ökad risk finns. Utslaget från Italiens högsta domstol motsäger alltså denna slutsats.

 

 

 

 

 

Read Full Post »