Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl nära Pripyat i Ukraina ägde rum den 26 april 1986. Stora områden i Vitryssland, Ryssland och Ukraina kontaminerades av radioaktivt utsläpp. Även stora landområden i Sverige drabbades av radioaktivt nedfall. Över 300 000 personer evakuerades från närliggande områden i Ukraina. I år är det alltså 25 år sedan olyckan inträffade som återigen har blivit aktuell efter kärnkraftskatastrofen i Japan efter jordbävningen och åtföljande tsunami. Japan är mitt i Fukushima-olyckan. Varken utsläpp, akuta eller långsiktiga risker är kända eller närmare kartlagda.
I svenska medier har uppgifterna varit motstridiga om cancerrisker efter Tjernobylolyckan. I en nyligen publicerad artikel av Cardis och Hatch konstateras dock att risken för sköldkörtelcancer är klart förhöjd för barn som exponerades i Tjernobylområdet för radioaktivt jod. Även andra cancerformer har ökat i antal. Hos arbetare som städade upp efter olyckan ses ökad risk för leukemi, andra blodsjukdomar, katarakt i ögat och hjärt-kärlsjukdomar.
Läkaren Martin Tondel disputerade 2007 vid Linköpings universitet med sin avhandling Malignancies in Sweden after the Chernobyl accident in 1986. Han visade på ett samband mellan nedfallet av cesium-137 och ökad cancerförekomst i norra Sverige. Avhandlingen kritiserades i Läkartidningen av dåvarande generaldirektören för Statens Strålskyddsinstitut (SSI, nuvarande Strålskyddsmyndigheten; SSM), Lars Erik Holm och ett par forskare vid Karolinska institutet som inte godtog avhandlingens slutsatser. Martin Tondel kunde dock bemöta denna kritik.
Cardis och Hatch efterlyser i sin artikel långtidsuppföljning av stråldrabbade personer (kohortstudie). Onekligen har Sverige goda möjligheter till detta. Martin Tondel och medarbetare har karakteriserat stråldosen till samtliga drabbade i Sverige bosatta i länen med nedfall men även i en jämförelsegrupp. Det har nu gått ytterligare några år sedan avhandlingen och Sverige har ett cancerregister med data till 2009. Även andra sjukdomar kan undersökas med de register vi har.
Kostnaden för en uppdatering av studien är måttlig men intresset är obefintligt från myndigheter och bidragsgivare. Varför är det så omöjligt att få bidrag till fortsatta studier? SSM anser att risken för cancer inte finns i Sverige eller är mycket liten jämfört med all annan cancer. Men kunskap om obefintlig cancerrisk vid de stråldoser som drabbade Sverige är viktig kunskap i den fortsatta debatten. Om ökad risk ses även i fortsatt studie är det av betydelse för att kvantifiera risken vid låga stråldoser. Det är även viktigt att kunna beskriva dos-effektsambandet. Ingen effekt, tidig effekt, sen effekt eller både tidig och sen effekt av nedfallet för cancerutveckling?
[…] Över 300 000 personer evakuerades från närliggande områden i Ukraina. I år är det alltså 25 år sedan olyckan inträffade som återigen har blivit aktuell efter kärnkraftskatastrofen i Japan efter jordbävningen och åtföljande tsunami. Japan är mitt i Fukushima-olyckan. Varken utsläpp, akuta eller långsiktiga risker är kända eller närmare kartlagda. Läs mer: Lennart Hardells Blogg […]